Vildsvinsflock värsta mardrömmen för morotsodlaren

  • morotwebb

BREDASJÖ
Det är en osannolik förödelse.
Fältet är täckt av morötter. Uppbökade och bitna ligger de på marken och förstörs.
– Det har pågått i tre veckor, säger Anders Magnusson och skakar på huvudet.
För honom är det en mindre katastrof att traktens vildsvin fått smak för morötter.
Anders Magnusson har varit morotsodlare yrkesmässigt sedan 1979, men aldrig tidigare har han varit med om något liknande. Han är en av Kalmar läns största morotsodlare, men vet redan nu att hans skörd i år i bästa fall täcker hans kostnader. Någon lön blir det inte för honom i år. En tredjedel av hans odlingar har gått förlorade och det har krävts
Anledningen till det är en vildsvinsflock på omkring 30 djur som håller till i trakten av Bredasjö. Varje natt de senaste veckorna har det varit fest för flocken på Anders Magnussons morotsfält.
– Det konstiga är att vildsvinen inte har brytt sig om morötterna förut. Tidigare har de bara intresserat sig för potatisen. De har till och med gått över morotsfältet på väg till potatisen utan att röra morötterna. De är finsmakare, de ville helst ha de mjöliga sorterna av potatis. Men i år har de inte rör potatisen alls.

Men i år är det annorlunda. Förra året åt vildsvinen lite morötter på kanske tio kvadratmeter av ett fält. Möjligen fick de smak för morötterna då. Varken jakt eller en vildsvinsfälla har stoppat djuren.
– Det är viktigt att säga att jag inte klandrar jägarna. Jag tror att de säkert gjort vad de har kunnat. De har inte obegränsat med tid till att jaga och dessutom är vildsvinen tydligen listiga djur. Jägarna har gjort sitt bästa.
Det är ingen mening med att ta reda på de uppbökade morötterna. För den kvalité som säljs till livsmedelsaffärerna får odlaren i dagsläget cirka 7,50 kronor per kilo och för något sämre morötter som kan gå till djurfoder betalas någonstans mellan en krona och två kronor kilot. Men de uppbökade morötterna kan inte användas till något och det finns inget effektivt sätt att ta upp dem.
– Egentligen är det ett väldigt bra år för morötter. En normalskörd ger omkring 40 ton per hektar. I år rör det sig om bortåt 60 ton. Ändå blir det året då jag inte tjänar en krona…

Anders har haft lunginflammation. Därför har han inte kunnat skörda förrän nu i mitten på november. Men hade det inte varit för vildsvinen hade det inte spelat någon roll, tack vare den milda hösten.
– Morötter är tåliga, de klarar ner till mellan fem och sju grader minusgrader, lite mindre om det är blött i marken. Det finns också en poäng med att låta dem stå så länge som möjligt, eftersom sockerhalten då ökar. Morötterna blir sötare och godare ju senare man skördar dem.
Anders räknar med att han, lågt räknat, kommer att gå miste om minst 100 000 kronor netto på grund av skadorna på skörden.
– Det finns ingen försäkring som täcker det här. Jag får ta hela den ekonomiska smällen själv.
Upprörd och ledsen
Ändå klarar Anders Magnusson av det. Tack vare att han hållit på i 34 år, har han en viss ekonomisk buffert.
– Men om jag varit nystartad som odlare och företagare hade det varit en katastrof. Det hade helt enkelt inte gått.
Det som hänt med morötterna har gjort Anders Magnusson både upprörd och ledsen.
– Jag vet vad som väntar, men pulsen går ändå upp när jag kör till fälten. Det handlar om allt jobb man har lagt ner. Jag har till exempel använt hundratals timmar på att kryprensa delar av fälten. Ingen vill lägga ner så mycket arbete utan att få något för det.
Anders har alltid tyckt att det var roligt att odla saker. Redan när han var i åtta, nioårsåldern odlade han och sålde astrar tjogvis i grannskapet. För honom handlar det därför inte bara om pengarna, utan om hans livsstil.
– Jag har sett i tidningar och förstått folk när de varit upprörda när vildsvin grävt upp deras trädgårdar. När det är ens intresse att odla och man har lagt ner tid och möda på det, är det oerhört trist att få det förstört. Det handlar om glädjen att få något att växa och stoltheten när det blir bra.
Orolig för nästa år
Det som bekymrar honom mest är framtiden.
– Det värsta är ovissheten om hur det ska bli. Går det att lösa det här problemet? Inför nästa år tror jag att jag får sätta elstängsel. Jag har hört att det inte alltid hjälper mot vildsvin, men jag måste ju försöka. Jag ska förstås be om råd först och se vad experterna anser att man bör göra.
Men fungerar det inte att hålla vildsvinen borta nästa år, blir det svårt att fortsätta som odlare.
– Ja, då får jag lägga av. Jag kan inte lägga ner det arbetet år efter år utan att få något för det, Men jag skulle avsky att göra det. Min tanke har nog snarare varit att fortsätta med odlingen efter att jag fyllt 65, eftersom jag tyckt att mitt arbete är så roligt.
Så Anders tänker definitivt göra ett seriöst försök att skydda sina odlingar.
– Jag ger inte upp i första taget. På gott och ont har jag alltid varit ovanligt envis.

Joakim Carlsson