Vet värdet av kulturen

  • lassewebb

    Lindkvist forskar om kulturens roll för samhällsutvecklingen.

 

Eldsjälar behöver syre. Då kan deras idéer få hela regioner att blomstra. Det menar Lars Lindkvist som forskar om kultur och kreativitet.

Mycket kortfattat kan man säga att det viktiga för en lyckad kultursatsning är att man har politiker och tjänstemän med sig, att det finns en långsiktighet och att man tänker på innehållet, inte bara förpackningen.

– Titta på Kalmar konstmuseum,  en av de mest spännande nybyggena i Kalmar, men där politikerna valt att minska de löpande anslagen.

Han menar att det ofta är ställen i periferin som med hjälp av kulturen lyckats vända  utvecklingen. Bilbao i Spanien är ett sådant exempel, där det nybyggda museet för modern konst gjorde att stan förvandlades totalt.

– Ofta är det ställen med lite dålig klang. Vi visar att det är möjligt att förändra utvecklingen. Och att förändringen måste börja i kommunhuset. Har man inte med de ledande politikerna och de ledande tjänsteännen är det kört.

Varning för gnällspikar

Han varnar för gnällspikarnas återkomst, de som alltid säger att det inte går.

– Det är möjligt att det finns problem, då gäller det att överbrygga dem. Eldsjälarna måste ha syre, det måste finnas ett klimat så att eldsjälarna kan utvecklas.

Det har gjorts olika försök att beräkna kulturens betydelse. För några år sedan gjordes en studie om Akvarellmuseet på Tjörn, där forskarna både mätt kulturupplevelsen i pengar samt det samhällsekonomiska värdet. Varje krona samhället satsar på akvarellmuseet ger 20 kronor tillbaka. Besökarna fick också  uppskatta existensvärde, alltså värdet att museet finns, optionsvärdet, vad jag kan betala för att det finns kvar och arvegodsvärdet, vad jag kan betala för att mina barn och barnbarn kan gå dit.

– Det blev helt andra summor.

Kulturens värde

I våras kom hans senaste bok, The Value of Arts and Culture for Regional Development, A Scandinvian Perspective, alltså värdet av konst och kultur för regional utveckling i ett skandinaviskt perspektiv. Han har varit redaktör tillsammans med Lisbet

Lindeborg, Kalmarfödd professor verksam i Marburg i Tyskland. I boken försöker 28 forskare ta reda på effekterna av lokala investeringar i kultur, om det finns några gemensamma nämnare och vilka slutsatser man kan dra.

– Bakgrunden är att vi var redaktörer för Kulturens kraft som kom 2010. Den började bli utsåld, men istället för att göra en revision beslutade vi oss för att göra en ny  bok.

Lyckade och mindre lyckade projekt

Boken tar både upp lyckade och några mindre lyckade projekt. Bland de lyckade finns Roskildefestivalen, fortfarande störst i Europa, Horsens där det gamla statsfängelset blev kulturcentrum, och Holstebro där man redan 1966 beslutade sig för att satsa på kultur.

Jodå Lars Lindkvist har varit på Roskildefestivalen.

– När Bob Marley spelade 1978.

I Sverige lyfts bland annat Dalhalla fram.

– Dalhalla är intressant. Ofta är det unga entreprenörer som satsar. Margareta Dellefors var en pensionerad musikproducent på P 2 som med otrolig entusiasm byggde upp Dalhalla.

Instrumenten smälte

Några mindre lyckade projekt studeras också, som Icedome i Piteå.

– Man byggde en konserthall i is, och musikerna skulle spela på instrument av is. Det gick bra på genrepet, men på premiären fick instrumenten en annan klang och sedan smälte de.

Han håller på med ett projekt om att förbättra livskvaliteten för äldre, särskilt på landsbygden.

– I  Jämtland drivs samhällskooperativa äldreboenden på många små orter. Det är jättespännande att se hur det har gått. Det finns intressen av att starta sådana i Södra Ljunga och Algunnaryd och kanske på Öland.

Karin Asmundsson