Vet allt om dansbanornas historia

  • Professor Lennart K Persson har skrivit en bok om dansbanor och dansband i sydöstra Småland. Själv ledde han under ungdomsåren orkestern Lennarts Trio.
    lennartwebb

Varje dag i två års tid har professor Lennart K Persson jobbat med sin bok om dansbanor och dansorkestrar. Nu finns 293 färdigtryckta sidor späckade med intressant läsning om en skatt som annars nästan gått förlorad.
Förr i tiden var det till dansbanan man gick för att svänga sina ”lurviga” till de låtar traktens spelmän eller någon med vevgrammofon spelade upp.
Ofta samlades ett gäng ungdomar efter arbetets slut på söndagseftermiddagen för att ta sig till dansen. Men efterhand så började dansbanorna att försvinna och varför det blev så ville Lennart ta reda på.
– Fast under arbetets gång har jag mer och mer fjärmat mig från den utgångspunkten och istället lagt mer vikt vid kronologisk dokumentation över dansbanor, dansorkestrar och festarrangemang. Slutresultatet har därför mer blivit hur den offentliga dansen under perioden 1900-1971 utvecklades, förklarar Lennart, som faktiskt själv har ett förflutet som ”rockkung” i Nybro.
Första gången han stod på en scen var nämligen när han som 15 åring besökte dansbanan i Persmåla Hage och i en paus bestämde sig för att gå upp och sjunga. Det blev fem sex låtar och var kanske inkörsporten till att han senare kom att bli lokal rockkung känd som ”Skägget”.
Numera är Lennart professor emeritus på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet och som den vetenskapsman han är, har han ägnat stor möda på att samla information till sin bok. Detta har gjort att han med stor noggrannhet gått igenom lokala dagstidningar från tidsperioden. Pressklipp i Barometern från var fjärde år under åtta sommarveckor och sex vinterveckor mellan åren 1931-19 71 har legat under lupp och dessutom har varenda nummer av Nybro Tidning under den här tiden granskats i jakten på annonser och spelningar av lokala dansband.
I boken berättas om 30-40 olika orkestrars historia och det allra roligaste var för Lennart att göra alla intervjuer med ett 70-tal personer, de flesta födda på 30-talet, som verkade under den här tiden och som därför kunnat bidra med mycket fakta.
– Många har flyttat över hela landet, men jag har sökt upp dem. Den äldste jag intervjuade var född 1922! Utan de här personerna hade boken definitivt inte sett ut som den gör menar Lennart, som med flera av dem utvecklat riktigt vänskap.
Arbetet med boken har varit intensivt och från början trodde nog Lennart att han skulle kunna få något av de bidrag han sökte från de kommuner som berörs i boken och från länsstyrelsen i Kalmar, men icke. De flesta har inte ens svarat på hans förfrågan, förutom Emmaboda kommun som hjälper till med stödköp och Per Lindecrantz fond, Göteborg, som bidragit till tryckningen av boken som Lennart därför ger ut helt på egen hand.
Den offentliga dansen i sydöstra Småland växte kontinuerligt och blev omfattande under 1930-talet. Under efterkrigsåren 1946-1955 levde också danstillställningarna upp, när ransoneringar försvann och folk fick tre veckors lagstadgad semester. Sedan genomgick dansmusiken stora förändringar i och med rocken och poppens intåg och det blev på modet att spela Bingo. Befolkningen på landsbygden där dansbanorna oftast fanns blev mindre och TV:n kom att bli en allt större konkurrent om folks lördagsvanor, vilket kanske är svaret på frågan varför dansbanorna dog ut.
Lennart har lagt ner ett otroligt jobb på boken och klart är att den som läser den, får sig en riktig nostalgitripp till livs och en massa nya kunskaper på köpet!

Ann-Helén Thörning