Varsamt arbete räddar en världsunik skatt

  • kanon_MG_7552 (kopia)

Någonstans på hemligt ställe i Kalmar län finns en världsunik skatt. En skatt bestående av 20 bronskanoner. En gång i tiden glänste de på regalskeppet Kronan. Men efter århundraden på havets botten, har de förlorat sin glans. Fram tills nu, då krafttag tas för att rädda kanonerna för framtiden. 

Man får nästan känslan av att kliva in på en rymdstation, när konservatorerna Angelica Fingal och Lovisa Henriksson möter upp, i sina rymliga, vita arbetsdräkter. Men för dem är kläderna inget konstigt, det tillhör helt enkelt arbetsvardagen. 

– Nu har vi ändå inte våra friskluftsmasker på. Det är ett måste annars när vi jobbar med kanonerna, för det yr omkring mycket metalldamm och lösningsmedel som är giftigt att andas in, säger Angelica Fingal.

Det är hon som leder konserveringsarbetet med kanonerna,som är en stor del av femårsprojektet Kronan Framtid.

– Jag såg en annons i höstas där Kalmar läns museum sökte en konservator. Jag sökte, och fick tjänsten, säger Angelica Fingal.

Hon började sin projektanställning i september förra året. I februari tillkom kollegan Lovisa Henriksson. 

– Jag rekommenderade Lovisa. Vi gick i samma klass på konservatorutbildningen i Göteborg.

Båda tog examen i fjol, och att arbeta med att konservera Kronans kanoner ser de stort på.

– Vi är lyckligt lottade som får arbeta med denna skatt. Mängden kanoner är stor och det är en enorm variation och ett intressant, spännande arbete, säger Lovisa Henriksson.

– Ja, det är precis det här jag vill jobba med. Det är en wow-upplevelse där man aldrig slutar förvånas över det fina hantverket som kanonerna är. Och att många är så välbevarade efter alla år på botten, ler Angelica Fingal. 

Sedan Kronanvraket hittades år 1980 har 44 kanoner bärgats. 24 är redan konserverades och finns att skåda på Kalmar läns museum. Men 20 kanoner har under lång tid bara förvarats, i väntan på åtgärder. 

– Tidigare har det inte funnits medel för konservering, men nu har fyra, fem olika finansiärer gått in i projektet Kronan Framtid, säger Angelica Fingal.

– Det är vi tacksamma för, annars hade vi inte stått här idag och utfört arbetet, tillägger Lovisa Henriksson. 

Alla kanoner på Kronan kom från andra skepp. 

– Man tillverkade inga nya kanoner speciellt för Kronan, utan tog kanoner från gamla skepp. Många kanoner var krigsbyten, berättar Angelica Fingal. 

Den äldsta kanonen är gjuten 1514, den yngsta 1661. 

– 60 procent är gjutna i Sverige, och 40 procent utomlands – framför allt i Danmark, Tyskland och Spanien, säger Angelica Fingal. 

De tyngsta kanonerna, så kallade 32-pundarna väger 5,2 ton och var placerade på nedersta kanondäcket. De minsta kanonerna väger cirka 300 kilo. Samtliga kanoner som plockats upp från botten har gått igenom en urlakningsprocess.

Lina Watanen

Läs hela artikeln i KLT/NT 11 april 2019