Tillsammans har de gjort världen lite bättre

  • dahlgrensDSCN5172 (kopia)

Många par har olika intressen och många hittar varandra istället på grund av att de har så stora likheter. För Thomas och Birgitta Dahlgren i Gummemåla, har likheterna fört dem samman, men också gjort att de stundtals tvingats leva ifrån varandra. 

Men de har gjort det för en bra sak.

Huset som Birgitta själv har ritat ligger på en avstyckad tomt från den föräldragård där hon en gång växte upp. Birgitta, kvinnan som tidigt skulle ge sig ut i världen, för den goda sakens skull. Först som undersköterska och FN-soldat och sedan i mogen ålder tog steget att sadla om för att läsa politologi och statskunskap. 

Thomas är precis som Birgitta uppvuxen på en bondgård i Svalehult och paret träffades i tonåren när de bägge läste på läroverket. Thomas läste träteknik på Åkrahällskolan och i Halmstad och satsade på läraryrket. De gifte sig 1969 och fick dottern Ulrika som idag är 49 år. När hon var sex år fick hon följa med sina föräldrar till Botswana där familjen stannade i tre år. 

– Jag jobbade som lärare i Lund men tog tjänsteledigt för att åka iväg och jobba som biståndsarbetare. Vi åkte till Botswana 1975 där jag jobbade med trä- och ritteknik. Då var Botswana ett av världens fattigaste länder och det var där jag fick det afrikanska smeknamnet ”Gagunamatatha” eller ”No problem” som det heter översatt till engelska, berättar Thomas och skrattar.

Ann-Heléne Thörning

Läs hela artikeln i KLT/NT 18 oktober 2018