Spelstund där gemenskapen är lika viktig som vinsten

  • _MG_8783

Det är torsdag. Klockan 15.00 väntas det bli fullt liv i Skällenäs boulehall vid arbetsmarknadsenheten Vågen i Bergkvara. Då startar nämligen bouleträningen för pensionärer från Torsås, Bergkvara och Djursvik. Tidningen har stämt träff med några av de ansvariga klockan halv tre, för att hinna prata lite innan träningen drar igång. Men redan då, halv tre, är det fullt med folk i lokalen när undertecknad dyker upp.
– Alla vill sätta igång och spelar, skrattar Lars Carlson.

Bergkvara. Tre föreningar håller till i hallen och här spelas det boule alla dagar i veckan, med undantag för lördagar.
– Det är Söderåkra bouleklubb, Djursvik boule och så pensionärer från Torsås som spelar via SPF, berättar Sture Bondesson, ordförande i Djursvik boule.
– Vi har planer på att bilda en egen bouleförening i Torsås. Men det svåra är att få ihop tillräckligt med folk som vill sitta i en styrelse, säger Torsåsspelaren Håkan Johansson.
Söderåkra boulekubb är de som ansvarar för själva driften av hallen.
– Tidigare höll vi till på en inomhusbana I Kabbetorp. Det var egentligen ett gammalt hönshus med väldigt lågt i tak. Men banorna var bra, säger Sture Bondesson.
Lars Carlson flikar in.
– Ja oh ja, banorna var bra.
Men lokalen i sig var inte den bästa, varpå Söderåkraklubben valde att satsa på andra lokaler. Tack vare bidrag från Riksidrottsförbundet kunde man 2014 inviga en ny boulehall, Skällenäshallen.

Varje vecka samlas mellan 50 och 100 pensionärer för att spela på de fyra banorna.
– Vi är många som spelar, även om intresset är större sommartid då vi kan vara ute och spela, säger Lars Carlssn.
Sommartid håller Djursvikspelarna till på Dunderbacken, Söderåkraspelarna på gamla tennisbanan vid Ekbacken och Torsåsspelarna på Malmen. Men nu, vintertid, är det alltså i Skällenäshallen som alla samlas.
– Vi brukar köra två spel, sedan har vi fikapaus och sedan blir det ett spel till, förklarar Sture Bondesson.
– Ibland blir det till och med två spel efter fikat. Det beror på hur mycket man är på hugget, skrattar Lars Carlson.

Den sociala biten är för många minst lika viktig som själva spelandet.
– Hälften handlar om spelet, hälften handlar om det sociala, menar Sture Bondesson och tillägger.
– Klart att det är trevligt att prata med frugan, men det är också roligt att komma iväg, träffa andra och prata med likasinnade.
Sture Bondesson skrattar, pekar på en av damerna i andra änden av hallen och förklarar att det är hans fru.
– Hon är visserligen också med och spelar. Vi är ungefär hälften kvinnor, hälften män. Det är väldigt många äkta par som kommer och spelar tillsammans, säger han.
Men oavsett om man kommer som par, eller ensamstående, så är just den sociala biten viktig.
– Man lär känna varandra väl eftersom många av spelarna är återkommande, säger Lars Carlson, som även han delar sitt bouleintresse med sin respektive.

Lina Watanen

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 8 februari 2018