Odlingsglädjen växer stort på kolonin

  • Jan-Olov Viklund 4

Jan-Olov Viklund är ordförande i Berga koloniträdgårdsförening. Koloniområdet ligger mellan stadsdelarna Norrliden och Berga och utgör en oas för många lägenhetsinnehavare. Jan-Olov är en av dem.
– När man är här släpper man allt annat, säger han.

Kalmar. Berga koloniområdet började officiellt byggas 1947, men då hade man redan tjuvstartat.
– Vi har en del fruktträd vid allmänningen som är satta innan den officiella starten. Det verkar som att det på den tiden var så man gjorde, att folk började odla på en plats, säger Jan-Olov Viklund.
Redan 1949 fanns det 40 koloniägare och stugorna byggdes i rask takt. Vid 1962 var man uppe i nuvarande drygt 80-talet lotter.
– Det här var ju definitivt utanför staden när det grundades och sedan har staden växt hit. Så är det med alla koloniområden, de har legat i utkanten
eller utanför och sedan hamnat i staden. Så frågan är om man tänker på det när man bygger norr om Norrliden vid Karlssons äng, Vimpeltorpet och Snurrom. För det är nu marken måste avsättas, innan staden riktigt hunnit ut dit.

Jan-Olov Viklund trivs oerhört bra med sin kolonilott.
– Det är väldigt avkopplande att vara här. Trafik och sådant går ju rätt nära, men jag märker aldrig av det när jag är här. Man släpper allt annat.
Jan-Olov Viklund och hans familj bodde i Hultsfred, men hade länge planer på att flytta till Kalmar, eftersom det var bättre ur arbetssynpunkt.
– Men barnen gick i skola, så det blev ingen flytt förrän 2006. Då valde vi att köpa lägenhet, för det kändes onödigt att sätta sig i en villa igen

Rätt snart kom dock längtan efter en trädgård. Jan-Olov och hans hustru tittade efter fritidshus, men hittade inget lämpligt.
– Det var min fru som
föreslog att vi skulle titta på en kolonilott. ”Tja, det kan vi väl göra, sa jag. Det fanns ett par lediga då och när vi fick se den här slog vi till. Det har vi aldrig ångrat. Kombinationen lägenhet och kolonilott är i mina ögon perfekt.
Att stugan byggts med en skyddande vinkel som gav perfekt läge för en uteplats blev avgörande för köpet. Fast så mycket vila blir det kanske inte. Delvis har Jan-Olof Viklund byggt vidare på den tidigare ägarens odlingar, men han har också utökat trädgårdslanden.
– Jag är mycket för att odla sådant som går att äta. Samtidigt har jag principen att odla sådant som växer av sig själv. Det får inte vara för besvärligt att få det man odlar att trivas, då blir det bara jobbigt.

En typ av odling som kan vara besvärlig ibland är biodling. Fast Jan-Olov Viklund viftar bort antydningar om att de gaddförsedda djuren kan vara svåra att hantera.
– Mina är snälla. De bara ”kysser på hand” ibland när man råkar sätta handen där de sitter på ramen.
Han har till sin egen överraskning blivit en inbiten biodlare.
– Förr trodde jag att biodlare överdrev när de talade om honungens förträfflighet. Men sedan jag själv började säger jag att det hjälper mot allt från nageltrång till schizofreni. Skämt åsido så har ju
honung fina antiseptiska egenskaper när man till exempel behandlar sår.

Joakim Carlsson

Läs hela porträttet i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 11 juli 2019