Museet berättar om hur Lindås med framgång gick på pumpen

  • Xylemwebb

LINDÅS
Det är en märklig framgångssaga som berättas i det röda huset vid Lyckebyån. Flygts industrimuseum har funnits sedan 2001 och här bevaras historien om ett internationellt framgångsrikt företag.
Karl-Gustav Ahlqvist jobbade 39 år på Flygt och Xylem och berättar gärna.
– Det var en fascinerande arbetsplats, för det hände något hela tiden. Det utvecklades oavbrutet nya produkter.
Idag är företaget en del av den internationella storkoncernen Xylem. Men även om man är en liten del av koncernen, är företaget oerhört viktigt för Emmaboda kommun med sina 1100 anställda.
Det kunde han säkert inte förutse, den vördnadsbjudande smeden Peter Alfred Stenberg, som är avbildad i sten utanför museet. När han köpte gjuteriet i Lindås 1901, var det mest för att kunna göra former till glasindustrin. Det hade han sysslat med redan tidigare och arbetade vidare med. Stenberg och hans många söner skapade bland annat formar för pressglass.
– I Glasriket pratar alla om designers och glasblåsare, men gjutarna är rätt bortglömda. Pressglaset ses över axel, men när man tittar på detaljrikedomen i formarna blir i alla fall jag imponerad. Det var en svår konst att få både formarna och glaset att hålla exakt rätt värma, säger Karl-Gustav Ahlqvist.
Båtmotorer och Coca-Cola
Både formar och det glas som blev resultatet finns bevarat på museet. Precisionen när man gjorde formarna var stor redan i början på 1900-talet. Det var den precisionen som så småningom skulle göra företaget berömt.
Företaget blev Lindås Gjuteri- och formfabriks AB 1912. Det var ett företag som sysslade med lite av varje. Bland annat startade man tillverkning av bensindrivna motorer, mest båtmotorer. ”Karl-Erik” hette den encylindriga fyrtaktsmotor som satt i många båtar. Karl-Gustav Ahlqvist startar en bandinspelning med motorljudet från en båt som drevs av en ”Karl-Erik”-motor. Det är ett karaktäristiskt, puttrande ljud.
– Den brukade gå igång på tredje försöket. Fram till 1950-talet tillverkade man i Lindås 2500 exemplar av den motorn.
När Coca-Cola skulle lanseras i Sverige, vände man sig till Lindås för att få en form till tillverkningen av glasflaskorna.
– Det var inte helt enkelt. Ritningen man fick var i tum och redan på den tiden arbetade man i Sverige efter det metriska systemet med millimeter. Cola ska drickas ur en sådan grön flaska, inte ur en sådan där tvåliterspåse eller vad man ska kalla det, som man har numera.
Ledande på pumpar
En avgörande händelse för företaget var när man 1929 svarade på en annons som ingenjör Hilding Flygt satt in i Svenska Dagbladet. Tidningssidan med annonsen finns bevarad på museet. Det var den som ledde in Lindåsföretaget på pumptillverkning i större skala och Hilding Flygt kom att ge namn åt hela företaget.
Den stora framgången kom 1947. Civilingenjör Sixten Englesson konstruerade den första dränkbara pumpen.
– Alla hade sagt tidigare att det inte gick att helt och hållet sänka en pump i vatten, eftersom det skulle leda till kortslutning i motorn. Men Englesson lyckades och Flygt klarade att tillverka dem. Knepet är ju att det måste vara perfekt tätt överallt.
De dränkbara pumparna blev en världsartikel och Flygt blev väldigt förknippat med dem.
– Det kom ju snart andra märken också, men på byggena sa jobbarna ”vi behöver en Flygtpump” när de menade en dränkbar pump, berättar Karl-Gustav Ahlqvist.
Dessa pumpar som användes på byggarbetsplatser, i gruvhål och i avlopp fick till och med en smula kunglig glans när den flitige Sigvard Bernadotte designade en av dem.
Förändringar
Karl-Gustav Ahlqvist arbetade själv i 39 år på Flygt och Xylem. Han kan företaget och dess historia väl. När han jämför förr och nu hittar han både fördelar och nackdelar.
– Det är annorlunda nu än förr och det måste det vara. Då kunde man gå upp och säga att fotbollslaget behöver nya tröjor och få det ordnat. Det går inte nu. Men det är heller ingen som arbetar i sina gamla kostymer numera, man har arbetskläder och det är rent och snyggt överallt. Förr låg dessutom fabriken över Lyckebyån och det släpptes nog ut en del som inte vare så bra. Nu har man ett medvetet miljöarbete, man lever som man lär och är rädd om vattnet.

Joakim Carlsson