Med varsamma händer restaureras den unika 1800-talsträdgården

  • _MG_5604

Det är lätt att bli hemmablind, och ta saker för givet. Ta Krusenstiernska gården med sin trädgård, till exempel. Givetvis uppskattar man platsen och tycker den är vacker, men många har nog inte förstått hur unik denna plats faktiskt är. Sista året har ett stort restaureringsarbete pågått för att tydligare lyfta fram spåren från 1870-talsträdgården.

Kalmar. När just det här reportaget görs är det dagen som förmodligen blev sensommarens varmaste dag. Vi träffar Sven Plasgård i den natursköna, vackra Krusenstiernska trädgården. En trädgård som sista året blivit ännu vackrare, tack vare just Sven. Med god hjälp av flera medarbetare, förstås.
– Jag har jobbat halvtid som trädgårdsmästare här, sedan juli 2019, berättar Sven.
När vi ses är det mitten av september, och han har avslutat sin trädgårdsmästaretjänst. För den här gången.
– 2010 bidrog jag till att det planterades nya 30 fruktträd. Och 2016 gjorde jag en vårdplan. Trädgården och dess byggnader är ett byggnadsminne och då kräver Länsstyrelsen att det finns en plan för hur man vårdar området.
I den planen ska även ingå historiska dokument, som lyfter fram historiken och vad som är speciellt med byggnaderna, i det här fallet även trädgården.

– Vårdplanen slutade med ett 146 sidor tjockt dokument. Då hade jag ändå bantat ner materialet, skrattar Sven.
För att få en verkligt förankrad vårdplan tillbringade han mycket tid på Krusenstiernska.
– Jag följde trädgården noggrant under ett års tid. Det behövdes, för i en trädgård händer det mycket under olika perioder på ett år. Men jag har följt trädgården i över 30 års tid.
Efter att vårdplanen hade antagits gick det en tid. Fram till i fjol, då Sven anlitades av Kalmar kommun för att genomföra vårdplanen från 2016.
– Det praktiska arbetet underlättades för min del, eftersom jag jobbat fram vårdplanen.
Han visste noga vad som behövdes göras.
– Vi har tagit ner flera större träd. Det kan låta radikalt, men träden var i så dåligt skick och vi var tvungna att se till säkerheten.
Sven berättar att när de satte motorsågen i flera av träden var de så mycket mer murkna än de kunnat ana.
– Bland annat tog vi ner fyra körsbärsträd och en idegran på cirka tio meter. Det var riskträd och vi ville inte riskera att det skulle hända en olycka, säger Sven och tillägger snabbt.
– Tänk vad hemskt och en besökare ställt en barnvagn med ett barn i under ett träd, och en tung gren trillat ner. Det får bara inte hända.
Buskage runt den gamla brunnen, genomtänkt placerad ganska så mitt i trädgården, har röjts bort.
Under årens lopp har många träd fått fröså sig själva och är idag stora dominerande träd i anläggningen. Och förnyelse av trädbeståndet har inte gjorts under många år, inte förrän 2010.

Den stora, och mest viktiga delen med arbetet, som sker i samarbete mellan Kalmar kommun och stiftelsen Krusenstiernska gården, handlar om att återskapa.
– Krusenstiernska trädgården är en historisk trädgård, det finns inte många kvar av dess slag i Sverige.
Med varsamma händer har Sven under året arbetet med att restaurera och återskapa trädgården, för att efterlikna hur den såg ut på 1870-talet.
Rättesnöret han gått efter är bland annat fotografier från 1900-talets början, samt gårdens gamla fruktförteckningar. Sven öppnar en stor, svarta pärm och plockar fram flera böcker och papper.
– Se, här är fruktförteckningar från 1870-talet. Och inventarieförteckning från tiden då Hermina köpte gården.
Listan över inventarier är lång. Bland annat har någon med snirklig handskrift antecknat 68 bänkfönster.
– Bänkfönster var vanligt förr i tiden. De stod på rad, och var vanligtvis 100 X 150 centimeter. Med tanke på att det finns anteckningar om 68 bänkfönster så måste det ha handlat om en yta av cirka 400 kvadratmeter.
– I bänkfönster odlades grönsaker, tidigt på våren drev man primörer som sallat, rädisor och spenat. Senare odlades melon och gurka. Man använde också drivbänkarna till förkultivering av plantor och blommor som behövdes dras upp innan de planterades ut i köksväxtlandet, till exempel kål- och purjo-plantor och sommarblommor. Eller för att sätta sticklingar av olika växter.

Sven pekar mot trädgårdsmästarbostaden. Där finns flera bänkfönster. Gissningsvis var de tidigare knappt 70-talet fönster också placerade utanför just trädgårdsmästarbostaden. Och det av en alldeles speciell anledning.
– Odlingarna i bänkfönsterna var det sista man kollade av innan man gick och lade sig, och det första man såg till när man klev upp på morgonen.
Vi backar lite i historien. Trädgårdens historia sträcker sig så långt tillbaka som till 1700-talet. Då handlade det om en
tobaksplantage och kålgård. Sven har grävt i arkivet och bland annat fått fram att gården under 1800-talet bytte ägare vid minst fem tillfällen. Bevarade köpehandlingar och bouppteckningar ger ännu mer fakta till historien. Till exempel att det 1826 fanns 160 fruktträd. 1874 hände något som kom att prägla nutiden.
– Det var då Hermina von Krusenstierna köpte egendomen, och gården fick sitt nuvarande namn, Krusenstiernska gården.

Vad många kanske inte känner till att är gården då låg i Stadsparken, på den plats där Kalmar konstmuseum och restaurangen Park i parken idag ligger. 1874 sålde dåvarande ägaren Sven Söderberg den nuvarande Krusenstiernska gården till Hermina, och det var i samband med det som den flyttades till sin nuvarande plats.
– Ett hektar cirka som omges av 400 meter plank, säger Sven och beskriver nuvarande trädgårds storlek.
Det i sig kanske inte låter så märkvärdigt. Men det unika ligger i trädgårdens uppbyggnad. Än en gång plockar Sven fram ett papper, den här gången en gammal ritning.
– Här ser du Sven Söderbergs trädgårdsritning från 1872. Så här såg det ut när han sålde egendomen till Hermina.

Speciellt med hela historien är att trädgården än idag är uppbyggd på ungefär samma vis, med lustträdgård, blomsterträdgård och köksväxtträdgård.
– Det arkitektoniska 1800-talsutseendet fascinerar. Och att det så tydligt finns kvar här.
Sven tar fram Handbok i trädgårdsskötseln från 1833, skriven av Anders Lundström, sin tids stora trädgårdsmästare i Sverige. Han visar en trädgårdskarta, helt i likhet med ritningen över Kalmarträdgården.
– Man får en tydlig bild av hur en trädgård skulle se ut på den här tiden. Nyttoträdgården delades in i kvarter med köksväxter i mitten, som kantas av blomster, fruktträd och bärbuskar. Det kan inte ha varit praktiskt bra, för buskars och träds rötter måste tagit mycket näring från blommorna och grönsakerna.

Lina Watanen

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 8 oktober 2020