Livsöden som fascinerar

  • annika

När Annika Hjalmarsson efter 40 år återvände till Långasjö, vaknade också hennes hembygdsintresse.
– Ibland säger jag att det är min gamle far som sitter uppe i himmelen och fjärrstyr mig.

Långasjö. Annikas far hade en varm känsla för bygden. Som pensionär tar Annika över stafettpinnen och fortsätter på faderns inslagna väg.
– Jag är född här i socknen och växte upp här. Men när jag hade gift mig flyttade vi härifrån, min man Sölve är från Emmaboda. Jag har varit verksam som lärare i grundskolan i Värnamo. Jag engagerade mig mycket i det och i mina egna barn och barnbarn och fokuserade då inte på gammalt stoff.

Efter pensioneringen gick flyttlasset tillbaka till Långasjö, det var för tio år sedan. Då började hon fundera över vissa saker som hennes pappa inte hade avslutat, på så sätt föddes hennes eget hembygdsintresse.
– Allt det gamla poppade upp i mig. Jag ägnar ganska mycket tid åt det här nu och känner en väldig connection med min far. Han var hängiven folklivsforskare och hembygdsvän och styrde och ställde mycket här i socknen.
I Annika Hjalmarssons barndomshem fanns en tavla som förställde kraftkarlen Johan Magnus i Skurebo. Den är målad av konstnären och författaren Elisabet Bergstrand-Poulsen från Långasjö.

Klädd i sommarkostym sitter Johan Magnus i ett vackert möblerat rum, han håller i ett glas saft, det försvinner nästan i hans stora näve. Johan Magnus var stark men ganska blyg. Då och då reste han till Karlskorna för att sälja varor, ibland uppstod bråk när blekingar ville tjafsa med den kraftfulle smålänningen. Efter en sådan resa blev han ihjälslagen av en ung bleking som lagt sig i bakhåll.
Bergstrand-Poulsen levde 1887-1955 och hon hämtade många av sina motiv från det gamla bondesamhället. Böckerna handlar inte sällan om utsatta människor. Hennes mest framstående verk är altartavlan i Långasjö kyrka, men hon fick aldrig se den på plats. I tavlans mitt finns Maria och Jesusbarnet omgivna av herdar och vise män. Kyrkokören står uppradad och konstnären lär ha målat in sig själv, som andra flicka från vänster.

Som dotter till kantor P M Bergstrand och uppvuxen i Sockenstugan mitt emot Långasjö kyrka var det Elisabeth Bergstrand-Poulsens dröm att få måla en altartavla.
För sju år sedan bildades Elisabet Bergstrand-Poulsen-sällskapet där Annika Hjalmarsson är en av medlemmarna. Elisabet Bergstrand-Poulsen flyttade till Danmark i samband med att hon gifte sig med den danske bildhuggaren Axel Poulsen. Men livet ut behöll hon kontakten med sin gamla hembygd.
– I 40 år glömde jag av Johan Magnus, men han fanns ändå kvar i bakhuvudet och en dag blev jag nyfiken på att få veta mer om vem han var.

Annika Hjalmarssons far intresserade sig för personer som har nämnts i skrönor i bygden. Men Annika själv går lite djupare i arkiven och kyrkböckerna och tar reda på mer om de här människorna, vilka var de egentligen.
När Johan Magnus efterlevande från USA kom på besök till Långasjö ville de veta mer om honom, så Annika Hjalmarsson sammanställde en berättelse på engelska.
– Samma morgon som de kom hit, skrev jag en visa om honom, den är som ett skillingtryck. Visan berättar hans livs historia. Ska man berätta förgyller det om man har en visa. Det är väl pedagogen i mig, säger hon.

Janne Adeen

Läs hela artikeln i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 10 januari 2019