”Liemannen” Kjell vet allt om hur man slår med lie

  • lie

Att slå en äng med lie var i det gamla jordbrukssamhället vardagsgöra. I det moderna samhället har det blivit mer som en museal verksamhet. Men det finns fortfarande entusiaster som vet hur en lie ska hanteras och ett orv ska se ut för att passa den som slår. Dit hör smålänningen Kjell Gustavsson.

Nybro. Kjell Gustafsson från Växjö reser land och rike runt för att hålla slåtterkurser för intresserade. Nyligen höll han kurs i Algutsboda hembygdsgård. Själv är han bondpojke, men fick ändå som barn aldrig lära sig hantera en lie eftersom hans pappa tyckte att han slog i spetsen i marken för ofta. Det var först som vuxen då han byggde eget och fick 2 500 kvadratmeter mark att sköta som intresset för slåtter vaknade. Och sedan 30 år tillbaka är han en riktig slåtterfantast som åker land och rike runt och håller kurser.
–Man ska använda benen, inte överkroppen och det ska göras rytmiskt. Att slå med lie är som att dansa gammeldans, säger Kjell och visar kursdeltagarna hur ett bra lieorv ska se ut och hur själva lien ska vara för att skära stråna på bästa sätt.

Med sig har han ett 50-tal liar och nästan lika många orv, det vill säga skaft till liar. Han demonstrerar noggrant skillnaden mellan bra och dåliga.
– När du väljer orv ska avståndet mellan handtagen vara lika långt som din underarm, säger han och pratar om högt eller lågt index.
Högt index längre orv och lågt index kortare orv.
– Var är alla Kalmariter? Konstigt att det bara kommit folk utifrån, säger Kjell som har en Västerviksbo, en Stockholmare, en Blekingebo med i dagens kursgäng. Men då har han glömt att här faktiskt finns tre slåtterfantaster från Emmaboda, Vissefjärda och Algutsboda också.
– Det är kul med gamla kulturverktyg som fortfarande går att använda och att man kan lära sig att använda dem på rätt sätt,
säger Lillemor Lidén som tagit sig från Aspö i Karlskrona skärgård för att vara med på kursen som hålls i samarbete mellan Algutsboda hembygdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan.

För numera ses det som en kulturgärning att bevara den magra och artrika ängsmarken för eftervärlden och det är många över hela landet som vill bidra genom att lära sig.
– Det är en allmän trend. Man har blivit medveten om slåtterängarna där det kan finnas 30 arter per kvadratmeter. Och det är bara örterna, lägger man till blomflugor och fjärilar blir det ännu fler. Det är en oerhörd mängd. Ni är naturvårdare, men också kulturvårdare eftersom lien format Sveriges landskap, säger Kjell Gustafsson.
Han demonstrerar hur man ställer in lien så den passar just en själv och hur liebladet ska vässas. Och så visar han genom att slå på olika lieblad med en skruvmejsel hur det ska låta om bladet är bra eller dåligt och berättar om de olika liebladens ursprung och märkning.
– Folk har ofta fel om sina lieblad. Liebladet ska glida lika lätt som en lärka lämnar sitt bo. Det finns liar i det oändliga, men lyssna på dem först innan ni köper dem, säger han och tar upp ett lieblad och slår på det.
– Låter det så här köper ni den inte, säger han och lägger tillbaka liebladet i gräset och börjar prata om hur det går till att vässa en lie.

Ann-Heléne Thörning

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning 12 juli 2018