”Kyrkan är bäst på att ha fest”

  • peter

Peter Wänehag är kyrkoherde i Kalmar domkyrkoförsamling och kontraktsprost. Det tycker han är roliga arbeten.
– Mötet med människor är det bästa. De jobb jag har nu innebär mycket administration, men jag försöker komma in på gudstjänstschemat så mycket som möjligt. Mitt prästliv blir urholkat om jag inte firar gudstjänst.

Kalmar. Att bli präst var inget som Peter Wänehag hade tänkt bli när han var ung.
– Nej, det var nog ganska otippat. Jag siktade på att bli gymnastiklärare.
Samtidigt var han aktiv i flera kyrkliga ungdomsorganisationer. Han konstaterar att det förr var många blivande präster som gick den vägen in i kyrklig verksamhet innan de fick kallet att bli präster.

– Det är inte lika vanligt nu. Därför har vi en större andel som blivit präster sent i livet, som arbetat med annat innan de fått kallet eller vågat ta steget. Men de betyder inte nödvändigtvis att de blivit fler, utan att de som gått vägen från ungdomsorganisationerna blivit färre.
Det är ett problem, för det råder brist på präster i kyrkan. Ja, det är överhuvudtaget brist på personal.
– Det finns en brist på ungefär 30 procent i landet, såväl präster som musiker och diakoner. Det skulle behöva utbildas 30 procent fler för att fylla upp platserna som finns.
Han betonar dock att situationen på Kalmar kusten och Öland är bättre än på många andra håll.

– Men det är en utmaning både för stiftet och församlingarna.  I församlingarna kanske man kan påpeka mer för de som är aktiva att de kan utbilda sig till att arbeta i kyrkan. Rekryteringen är ett problem och vi måste arbeta med det på alla nivåer.
Peter Wänehag är från början från Värnamo. Han arbetade på stiftskansliet i tio år innan han prästvigdes 1985. Därefter fick han sin första prästtjänst i Hossmo. Nu har han varit kyrkoherde i Kalmar Domkyrkoförsamling i 14 år. Innan dess arbetade han sju år i Berlin för Svenska Kyrkan utomlands. Skillnaden mellan Berlin och att sedan komma till Kalmar var avsevärd.
– Det är klart att miljön var annorlunda. Men det var också helt andra förutsättningar. När man är präst utomlands är man allt annat också. Här har jag mycket bättre stöd med folk som sköter ekonomi, fastighetsförvaltning och administration. Där fick man sköta precis allt.

Att arbetet är bättre organiserat än det var i Berlin är en stor fördel, men arbetet där hade också sin charm, tycker Peter Wänehag.
– Man kom väldigt nära församlingen. Kyrkan blev mera mötesplats än vad vi är vana vid. Genom att man hade kafé, skor och förskola blev kyrkan samlingspunkt för svenskar i Berlin, så man lärde känna folk väldigt bra.
Att det blev kyrkoherdetjänsten i Kalmar efter Berlin berodde på att han börjat titta efter nästa tjänst, eftersom Svenska Kyrkan bara tillåter tio år av utlandstjänst. När platsen blev ledig i Kalmar passade det bra. Peter Wänehag ville gärna tillbaka till stiftet och familjen hade och har sin sommarstuga nära Vassmolösa.
– Det var något av en kulturkrock att komma till Kalmar efter Berlin, men man blir snabbt absorberad av uppgiften så det var inga stora problem. Det fanns ett bra församlingsliv här och Kalmar är en lagom stor stad.

Joakim Carlsson

Läs hela porträttet i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 28 november 2019