Kämpar för att utveckla Långasjö

  • evawebb

 

Långasjö
En restaurang, det kan bli lyftet för Långsjö.
– Man kan köpa lunch på Allégården, men annars finns det ingenting, säger Eva Garami.
Hon driver vandrarhemmet i Långasjö, och är med i arbetsgruppen för projektet Service skapar tillväxt. Projektet började i april förra året och ska avslutas i oktober, sedan ska det utvärderas.
– De som sitter med i arbetsgrupperna har valts ut på lite olika sätt, men viktigast är underifrånperspektivet, säger Bosse Lönnqvist som är projektledare.
Arbetsgruppen började med att göra en enkät, ”Hjälp oss att göra Långasjö ännu bättre” bland byborna för att ta reda på vad man vill ha. Störst intresse var det för en restaurang eller café. Andra önskemål är bland annat mobil samåkning, fibernät och bättre kommunikationer. Det finns ganska mycket service i Långasjö, som bank, skola och affär. Sommartid finns en kaffestuga, som är populär både bland bybor och turister. Men sedan Klintagården brann ner 2004 saknas en restaurang.
– Det var ett populärt ställe, säger Johanna Arvidsson Sjögren.
Bidrag från Boverket
Att bygga en restaurang kostar sisådär sju och en halv miljon.
– När vi i Långasjö väl bygger, så gör vi det ordentligt, säger Johanna.
– Vi dividerar fram och tillbaka hur det ska förverkligas, säger Andreas Garami.
Det finns bidragspengar att söka. Boverket finansierar med 50 procent om kommunen bidrar med 30.
Då återstår 20 procent, ungefär en och en halv miljon kronor ,som byborna ska betala.
– Man kan tänka sig att man säljer andelar i ett bolag, säger Andreas.
Så finansierades affären. Ett antal Långasjöbor köpte andelar i bolaget som byggde lokalen. Själva verksamheten sköts av handlaren, och så är det tänkt att restaurangen ska fungera. Byborna hjälper till att finansiera bygget, men verksamheten ska arrenderas ut.
Vildsvin på menyn?
Visionen om tio år?
– Då har vi fler inflyttade familjer så vi får behålla vår skola, och så har vi en fin restaurang, säger Andreas.
Kanske en restaurang som är specialiserad på närproducerad mat.
– Det finns hur mycket vildsvin som helst i trakten, säger Ingvar Gustafsson.
Medlemmarna i arbetsgruppen menar att det är många som är engagerade för att utveckla i Långasjö, och de pekar på flera lyckade projekt. Ett är restaureringen av Långasjösjön som var igenvuxen, men som nu är badbar igen. Tanken är att restaurangen ska byggas vid sjön.
Några i gruppen är infödda Långasjöbor, andra är inflyttade.
– Det viktigaste är inte var man har sina rötter utan var man har sina fötter, säger Stig Hermansson. Han citerar den senast inflyttade i byn, som sa att ”Långasjö är så centralt. Man tar sig till Emmaboda och så är det bara att gå på tåget till Köpenhamn och vidare ut i Europa”.
Fördelarna med att bo i Långasjö är inte bara det centrala läget:
– Naturen är fantastisk, och det är vackert, särskilt vid sjön, Och så är det lugnt, säger Eva.
– Det är säkert, det är bra för barnen, menar Andreas.
– Det är fint med välskötta hus och trädgårdar, anser Ingvar.
Bosse menar att det finns en tradition i Långasjö att jobba tillsammans, kanske är det det som kallas Långasjöandan.
Långasjö är utvandrarbygd. Rätt många kom tillbaka från Amerika.
– Kanske gjorde det att de som blev kvar blev mångkonstnärer, funderar Stig.
Men får mothugg av Ingvar:
– Nu ska vi inte överdriva. Den andan finns på andra orter också.

Karin Asmundsson