”Jag har förlikat mig med tanken på förgängligheten”

  • IMG_1238 kopia

Poeten Lennart Sjögren talar om döden, förgängligheten och citerar från en dikt som han tycker om. Den handlar om en fältherre och profet som druckit ur livets källa och blivit odödlig.

Dikten heter Chider och är skriven av tysken Friedrich Rückert. Diktens jag kommer till en stad och frågar hur länge staden har funnits. Han får svaret att staden alltid har funnits. Femhundra år senare återvänder han, då är staden borta och av den finns inte längre något spår. Diktjaget möter en ensam herde, som berättar att hans hjord alltid har betat där.

– I dikten heter det Men efter fem århundraden bara kom jag på nytt att den vägen fara… Dikten är översatt till svenska av Anders Österling. Men efter fem århundraden bara kom jag på nytt att den
vägen fara, det är en genial formulering. Jag har allt mer förlikat mig med insikten om förgängligheten. Livet går mot sitt slut men jag har inte samma dödsångest som när jag var ung, säger Lennart Sjögren.

Han är inte troende, men utesluter ändå inget i existensens gåtfulla värld. Lennart Sjögren förskönar ingenting i sin diktning, fast tankar finns ändå kring något annat, något utopiskt. En mystisk dimension.

I dagarna utkommer hans nya diktsamling, De andra trädgårdarna. Titeldikten handlar om dessa trädgårdar, som är en plats där de som inte lyckats så bra, de bortglömda, kan få upprättelse eller en andra chans.

I nya boken tar han också upp en  bild från andra världskriget, en bild han aldrig kunnat glömma.

– Jag var nio eller tio år när jag i tidningen såg en olycksbådande bild på  en kvinna i ett brinnande fönster. Jag undrar hur det gick för henne, om hon dog eller försvann. Bilden var från Polen och den har följt mig genom hela livet. Ungefär som bilden på den napalmbrända flickan i Vietnamkriget.

 

Janne Adeen

Läs hela artikeln i KLT/NT 11 maj 2017