Ingen dag är den andra lik för hundfrisören Mariana

  • marianaIMG_2894 (kopia)

Mariana Strömqvist är lugn och varsam men bestämd. Det vet Lasse, en amerikansk cocker spaniel, och en av gästerna på Marianas hundhotell. Lasse är rena filbunken när han ska upp på klippbordet.

 Han ska få en sportklippning, säger Mariana som driver Björkelundsgårdens trim- och hundhotell i byn Lindersmåla. Postadressen är Rockneby, men Ålem i grannkommunen Mönsterås ligger bara åtta kilometer bort. Björkelundsgården har också uppfödning av engelsk springer spaniel och en valpkull ska födas vecka 50. Mariana klipper också klor och har drop in en eftermiddag/kväll i veckan. 

Amerikansk cocker spaniel är en trevlig familjehund med hängande öron och mandelformade ögon. Den fäller genomsnittligt, men det krävs arbete för att hålla pälsen i fint skick. Professionell trimning behövs då och då. Lasse och hans syster Lisa är stammisar på hundhotellet och hon klipper dem var åttonde vecka.  Att Mariana blev hundfrisör bottnar i hennes stora djurintresse. 

– Jag köpte min första egna hund i stort sett samma dag som jag flyttade hemifrån. Det var en schäfer, på den tiden jobbade jag mycket med hunden, tränade den och så. När jag bodde hemma fick jag inte ha schäfer, då hade vi en sådan här, säger hon och tittar på Lasse.

Marianas morfar tyckte också mycket om djur, ”han tyckte nog nästan mer om djur än människor”,säger Mariana,  och det var han som köpte hennes första häst, en shetlandsponny. Morfar hade också hund, och han tog över Marianas första schäfer. 

År 1986 utbildade sig Mariana till instruktör inom brukshundsklubben. 

– Åtta år senare, 1994, gick jag på något som hette Kungsörs hundvårdskola. Utbildningen pågick i 40 veckor, det var heltidsstudier, från morgon till kväll klippte jag hundar. Det var väldigt roligt, vi var vanligen fyra elever som tränade på olika raser. Ibland kunde det komma ytterligare någon som skulle lära sig klippa en viss hundras.

Hur vänjer man en hund vid att klippas?

– Man får ta det successivt. Sedan är det olika, vissa hundar har bara bestämt att de inte vill bli klippta fast de är inte särskilt rädda för det, men de tycker att de själva ska bestämma. Då får man bara vara bestämd och för min del har jag aldrig hundarna bundna. Det är olika bland hundfrisörer och alla gör som de vill, men jag gör aldrig så. Då väljer jag hellre att sätta en munkorg och har dem fortfarande lösa, jag vill inte att hundarna ska känna sig trängda.

Janne Adeen

Läs hela artikeln i KLT/NT 19 november 2020