Görans tehus med en  doft av lavendel och rosor

  • tegubbeDSCN9072 (kopia)

I ett hus gjort av lera och halm, omgivet av rosor och tusentals lavendelbuskar bor allkonstnären Göran Andersson, även känd som Tegubben.

Han har jobbat som demonstratör på marknader runt om i Sverige och anses som den man som sett mest trasor i världen. Han har också kört grävmaskin och drivit företag i Australien, där han hade agenturen för mirakeltrasorna och gjort massvis med andra saker. Göran Andersson är mannen som gått sin egen väg och i dag lever i samklang med naturen i sitt annorlunda hus i Fastlycke utanför Halltorp i Torsås kommun.

– Det var när min dotter flyttade till mig som jag satte mig i en grävmaskin och hade ett vanligt jobb. Senar så dök en kvinna upp i mitt liv och jag flyttade till Skåne och blev prokurator på ett grossistföretag. Jag bodde i Båstad men hade barn och barnbarn i Kalmar och ville hemåt igen. Min sista heltidsanställning blev då på Ahlsells och idag jobbar jag halvtid på en golfbana. Det här med Tegubben hade jag tänkt starta redan när jag bodde på Hallandsåsen, men började leta  efter ett lämpligt hus i  Kalmartrakten.

Efter ett tag dök det upp bilder på internet och särskilt ett hus hade wowfaktor, men var för dyrt. Ett år gick och huset kom ut till försäljning igen och Göran åkte ut för att titta på det med en kompis.

– När vi närmade oss  huset skrek hon: ”Stanna, Stanna, det står ju Tegubben på huset”. Huset var tomt. Den som byggt det hade aldrig bott i det, för samtidigt som han var klar med det bestämde han sig för att inte vilja äga något och sålde det.  Istället gav han sig iväg utomlands. Egentligen hade han tänkt bli biodlare och när han läst om biotopstyrda skogar, köpte han till sju hektar bokskog också. Huset byggde han av lera och halm inspirerad av Peter Elmberg i Mundekulla. Första året gick till att få fram el, vatten och avlopp och allting gjorde han själv. Många gånger blev det fel, men han gjorde alltid om, så att det blev rätt, berättar Göran.

Ann-Heléne Thörning

Läs hela artikeln i KLT/NT 30 maj 2019