Gör tidsresor för att läka såren i Serbien

  • Minnesmonumentet i Kragujevac för eleverna som dödades 21 oktober 1941. Foto: Privat
    serbiendec13,2 029B

Tidsresan gick till 1941. Då dödade nazisterna flera tusen människor i staden Kragujevac, en stad söder om Belgrad.
– Men egentligen handlar alltsammans om det senaste kriget, men det är så känsligt så det kan man inte prata om, säger Ebbe Westergren.

Tidigare  i år var han och kollegan Emma Angelin Holmén från Kalmar läns museum i Serbien för att visa hur man kan arbeta med tidsresor. Metoden har utvecklats vid länsmuseet, och går i korthet ut på att man, med hjälp av kläder och annan rekvisita, återskapar en specifik  händelse för att därigenom konkret förstå historien, och därigenom samtiden.
Det har varit fred i Serien i drygt 20 år. Men det senaste kriget präglar fortfarande samhället starkt.
– Man är skurkarna, man förlorade kriget, säger Ebbe.
Ingen framtidstro
– Och att Nato bombade, det pratar alla om. Det finns en  tagg av orättvisa, man känner sig inte välsedd som serb. Det finns en skiljelinje, de som är 20 år och yngre de har nån slags framtidstro, det är inte lika pessimistiska. De äldre de säger att ”det är ingen idé. Det är för mycket korruption. Man kan uthärda, men det kan bli värre”, säger Emma.
Genom att återuppleva historien kan dagens unga få verktyg att analysera och reflektera över nutiden, menar de,
– Det är samma frågor, men det blir lättare om man tar ett steg tillbaka, och går in i en annan roll, säger Ebbe.
I Kragujevac återskapade de den 21 oktober 1941. Andra världskriget pågår. Nazityskland ockuperar Jugoslavien sedan april. I ett uppror i på hösten dödades 27 tyskar.  Ockupationsmakten hade bestämt att bestämt att för varje död tysk soldat skulle 100 civila dödas.  Ockupanterna samlade ihop folk på gatan. När de inte fick ihop tillräckligt många gick de  in i en skola och hämtade ut elever och lärare. Innan de avrättades hölls de fångna två dagar. Många skrev hälsningar till sina familjer, hälsningar som finns bevarade. Det finns ett museum och en minnespark i staden, och varje år hålls en minnesceremoni. Eleverna i skolan lever ständigt med minnet av avrättningarna, i klassrummet finns bilder på de mördade eleverna.
Framtidstro
– Det präglar staden otroligt mycket, alla är berörda. Den är så oerhört tragiskt, äger Emma.
Ebbe och Emmas uppgift var att göra om ceremonin, göra en tidsresa där deltagarna inte bara skulle återuppleva det hemska, utan också titta framåt.
– Vi ville göra något med positivt, göra en egen ceremoni tillsammans med ungdomarna, säger Ebbe
80 elever från 16 skolor deltog i en ceremoni i tre delar, om att komma ihåg, förlåta och att blicka framåt. Deras ceremoni avslutades med att eleverna fick skriva manifest för framtiden.
I kulturcentret Rex i Belgrad gjorde de en tidsresa om Förintelsen. 16 april, en vecka efter att landet blivit ockuperat av Nazityskland kom ett upprop att alla judar skulle registrera sig inom tre dagar. Nazisterna delade in befolkningen i judar, romer och server.
– Före ockupationen fanns 20  000 judar, på ett år hade de dödats, säger Ebbe.
Dagens situation
I den tidsresan får deltagarna reflektera över vilka som utsatta idag.
– Romer, homosexuella, funktionshindrade?
I staden Banjica finns ett museum där man återskapat ett koncentrationsläger.
– Det är en jättespännande plats, säger Ebbe.
De gjorde också ett längre hopp i historien, tillbaka till 370. Platsen var ett fort där guden Mars skulle firas.
– De var i början av folkvandringstiden. Romarriket höll på att falla ihop, det var stora migrationsvågor, lite som idag, säger Ebbe.
Samarbetet med Serbien har hållit på i flera år. Det började med en inbjudan från Svenska ambassaden. Första gången Ebbe och Emma var i Belgrad gjorde de en resa till 1400-talet.
– Det var ett möte mellan kristna och muslimer i ett fort i Belgrad. Hälften ville slåss, hälften ville förhandla. Det blev stora diskussioner. I verkligheten valde man att slåss.
Samma situation var i Venedig.
– Där valde man förhandlingar. Om Venedig valt att slåss hade kanske staden legat under det Ottomanska riket, säger Ebbe.
Fortsatt samarbete
– Efter tidsresan hade vi diskussioner kring krig och fienden och en klok student sa ”we have the enemy within ourseleves”, hon syftade på att Serberna varit utsatt för krig så länge att det blivit en identitet, berättar Emma.
Tanken är att metodiken ska sprida ut till alla skolor i hela Serbien.
Samarbetet kommer att fortsätta. Länsmuseet har fått ytterligare medel från Svenska institutet.
Konceptet med tidsresor har spridit från Kalmar över världen.
– Uganda, Kenya, Sydafrika, Litauen… det är ganska många länder, säger Ebbe.
Länsmuseet ordnard årligen ett stort antal tidsresor i Sverige, där elever får uppleva sin egen, lokala historia.
Karin Asmundsson