Gör allt för att fabriken ska finnas kvar 2050

  • Platschefen Claes Kollberg samtalar med mekanikern Mikael Arnesson. Bakom dem syns den roterande cementugnen som i vanliga fall hettar upp kalkstenen till 1 450 grader. I det pågående försöket med miljöcement är ugnen ”bara” 1 200 grader.
    cementa
  • claeskollberg

    Claes Kollberg visar hur kalkstenen ser ut när den hettats upp och förvandlats till klinker eller lavasten. Sedan mals klinkern i två olika kvarnar som förbrukar mycket el. För att det ska bli cement upphettas allt en andra gång ihop med järn och aluminium.

  • cementa1

    Cementfabriken har byggts ut i omgångar och de gamla tegelvalven håller än idag.

  • cementa2

    Diego Rosani leder testerna av det nya miljöcementet. Hela tiden tas prover för att följa de kemiska processerna som krävs för att cementen ska bli bra.

I sommar firar cementfabriken på södra Öland att företaget har funnits i 130 år. Platschefen Claes Kollberg gör vad han kan för att tillverkningen ska fortsätta även i framtiden.
– Det är en utmaning för oss att göra cementtillverkningen hållbar. Min vision är att vi ska vara den första cementfabriken i världen som till stor del drivs av egenproducerad förnyelsebar energi.

För att nå målet måste fabriken både göra cement mer energieffektivt och få tillstånd att sätta upp två stora vindkraftverk. Claes Kollberg är övertygad om att detta är möjligt.

– Just nu är vi mitt uppe i ett fullskaleförsök för en miljöcement som kan ge 30 procent lägre koldioxidutsläpp. Det är fullt fokus från koncernen på att ta fram nya typer av produkter som kräver mindre jungfruliga material och energi.

Hoppas på vindkraft

Samtidigt avvaktar han ett beslut från mark- och miljödomstolen som prövar bygglovet för två vindkraftverk som ingår i en park med fem verk.

– De skulle täcka hälften av fabrikens elförbrukning.

Det är några privatpersoner och ornitologer som inte vill att verken ska byggas. Oavsett domstolens utslag är Claes Kollberg säker på att saken kommer att drivas vidare till nästa instans.

– Vi får se om mark- och miljööverdomstolen tar upp målet. Men jag litar på att våra beslutsfattare har ett integrerat synsätt. Jag tycker att man måste ha ett större perspektiv och ta ansvar för en omställning mot hållbarhet i stort.

Försök med nya produkter

Cementfabriken i Degerhamn är en liten del i Heidelbergkoncernen som ursprungligen är ett tyskt familjeföretag. Även med svenska mått mätt är fabriken minst.

– Vår storlek är en nackdel som vi gör till en tillgång genom att vara öppna för försök med nya produkter. Det är otroligt spännande och utvecklande för mig och mina medarbetare. Just nu har vi Heidelbergs bästa forskare och ingenjörer här, med elva olika nationaliteter.

Det finns fler saker som talar till Degerhamns fördel. Dels är den fina kalkstenen lätt att bryta, jämfört med koncernens fabriker i Skövde och Slite, dels är de som jobbar på fabriken ovanligt friska.

– I fjol låg vår sjukfrånvaro på 2,67 procent. Det är högre än målet på 2,5 procent men ändå jättelågt i förhållande till våra systerfabriker och samhället i stort.

Få arbetsplatsolyckor

Claes Kollberg berättar att arbetsplatsolyckorna också är få.

– Den senaste olyckan med sjukfrånvaro skedde i februari i fjol och innan dess hade vi två år utan sådana olyckor.

Av de 75 anställda bor ungefär 60 på Öland. Många har varit länge på fabriken och känner varandra väl.

– Det här är en bra arbetsplats, säger Mikael Arnesson som arbetat i nio år som rörmokare och mekaniker.

Varför trivs du här?

– Vi är likadana allihop och sedan är fabrikschefen lätt att prata med.

Andra jag talar med vittnar om samma sak. Claes Kollberg har lyckats med ambitionen att vara en lyssnande chef.

– Jag vill ha en platt organisation med delaktighet och bra dialog.

Innan Claes Kollberg kom till Degerhamn för 4 år sedan arbetade han för koncernen i Afrika.

Potential i Afrika

– Vi klumpar ihop det till en kontinent, men det finns en otrolig skillnad mellan kulturer och länder. Tillväxtpotentialen är väldigt hög och Heidelbergkoncernen bygger många cementfabriker där. I vår affärsplan planerar vi för hur världen ser ut 2050 och anpassar oss till det. Då kommer det att finnas 9,2 miljarder människor, och en tredjedel av den arbetsföra befolkningen kommer att bo på den afrikanska kontinenten.

För att lyckas tror Claes Kollberg att det är avgörande hur svenska företag satsar på mångfald.

– Kan du flera afrikanska språk och kulturen är du ett bra ämne till försäljningsdirektör om 20 år. Det är våra framtida resurser som kommer hit till Sverige idag, och de människorna ska vi ta tillvara på ett bra sätt. Det är de som ska sälja våra produkter till utlandet.

Cementen som tillverkas i Degerhamn går nästan uteslutande till den svenska marknaden.

– Cement är viktigt för ett modernt utvecklat och framtida hållbart samhälle. Det finns inget ersättningsmaterial som är känt idag, och målet för Cementa är att med strategisk utveckling gå i riktning mot en hållbar cementproduktion. Eftersom det kommer att byggas mycket mer infrastruktur och bostäder i Sverige framöver så ser det ljust ut för cementfabriken på Öland.

De flesta transporterna sker med fartyg som lossar bränsle och råmaterial och lastar cement. Det finns olika sorters cement, i Degerhamn tillverkas anläggningscement och mikrocement.

– Mikrocement används bland annat i tunnlar. När de gjorde tunneln genom Hallandsåsen började de använda vår produkt, sedan valde de tätningsmedlet Rhoca-Gil som läckte giftet akrylamid.

Beslutet blev en miljökatastrof med svenska mått mätt och det blev Cementa som fick komma tillbaka och avsluta arbetet genom att täta berget med mineralbaserad mikrocement.

– Hallandsåsen är vår största kund historiskt sett för mikrocement.

Lotta Zaar

Bildtext: Platschefen Claes Kollberg samtalar med mekanikern Mikael Arnesson. Bakom dem syns den roterande cementugnen som i vanliga fall hettar upp kalkstenen till 1 450 grader. I det pågående försöket med miljöcement är ugnen ”bara” 1 200 grader.