Gänget som vet hur man blir en bra biodlare

  • bi

Doften av sommar blandas med  ett fridfullt surr från bikuporna som står utplacerade vid en liten konstgjord sjö i Persmåla. Det är tidigt kväll och på platsen står ett gäng vitklädda människor med stora hattar med nät. De går en biodlarkurs och har nu samlats för praktiska övningar.

Persmåla. Kursen hålls av Nybroortens biodlarförening och Anne Nilsson och Pia Naga. Bikuporna som denna kväll ska studeras, är Sören Callenbergs och till sin hjälp har han också föreningens ordförande Lennart Karlsson, som med vana händer tar ut de bifyllda ramarna för studier på nära håll.
Biodling är hållandet av honungsbin som husdjur för att pollinera växter och för att utvinna honung och vax. Moderna bikupor är tillverkade av trä, som absorberar fukt och ger ett bra klimat i kupan, men är tungt, eller frigolit, som inte absorberar vatten, samt har låg vikt. Vinsten med ett litet ramformat i skattlådorna är skonsammare lyft för biodlaren.

Ett normalt samhälle sitter på 10 till 30 ramar på vintern och upp till 100 ramar på sommaren. Biodlaren kan enkelt lyfta upp varje ram för inspektion eller flytta ramar mellan olika bikupor.
Biodlaren kan skörda honungen genom att ovanpå binas yngelrum sätta en så kallad skatt-
låda, som avskiljs från yngelrummet med ett spärrgaller, som låter
arbetsbina passera fritt men som inte släpper igenom den något större drottningen. Detta förhindrar äggläggning i skatt-
lådorna.
– Vi har haft nio träffar med teori och varit ute en gång tidigare. Nu är det dags att se hur det fungerar i praktiken. Nu ska vi lära oss hur drönarceller och arbetarceller ser ut och titta efter yngel, drottningcellen och eventuell bisjukdom och om de har dragit in någon honung, säger Lennart Karlsson medan Sören Callenberg puffar lite rök för att lugna bina.

Som ett alternativ till rökpusten kan en sprayflaska med vatten användas.
– Det är liksom inbyggt i bina. Röklukten gör att de sätter sig och provianterar, antagligen som förberedelse inför flykt från
annalkande brand, förklarar Sören Callenberg, som säger sig ha ”snälla bin”.
– Vi som är nya behöver kanske lite mer rök, säger en av eleverna lite på skoj.
Bina samlar in nektar och andra söta vätskor från växter, framför allt växternas blommor. Nektarn omvandlas inne i biets kropp till honung som lagras, precis som pollen, i vaxkakornas celler. Binas syfte med
honungsinsamlingen är att använda honungen som vinterföda. Så den
biodlare som på hösten samlar in sitt bisamhälles årliga honungsproduktion måste därför se till att bina har tillgång till annat vinterfoder för att bisamhället inte skall gå under av svält under vintern.

Ett vanligt vinterfoder kan vara sockervatten, 60 procent strösocker uppblandat med 40 procent vatten eller kommersiellt saluförda ämnen.
– Nybroortens biodlarförening är en gammal förening från 1889 och startades av en som hette Gottfrid Nilsson, berättar Lennart Karlsson medan han lyfter ut ram efter ram för att längst ner komma till den där bidrottningen finns. Hon är märkt med en röd färg för att lättare kännas igen och är bisamhällets viktigaste bi. Hennes huvuduppgift är att fortplanta sig. Under sommarhalvåret vandrar hon oavbrutet runt på vaxkakorna för att hitta en lämplig plats att lägga sina ägg.

Ann-Heléne Thörning

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 20 juni 2019