Filmprojekten rullar på för Bengt Bertilsson

  • bertil

Den 1 juni 1968 började Bengt Bertilsson filma.
– Det minns jag väl eftersom jag gifte mig den dagen, säger han.
Sedan dess har han gjort 198 dokumentärfilmer. Och produktionstakten är fortsatt hög.

Trankvill. I arbetsrummet hemma i villan arbetar han parallellt med flera olika filmer som skildrar lokala händelser. En handlar om förra sommarens byavandring i Trankvill och vandringen längs den gamla järnvägen Torsås-Gullabo.
– Vi var 70 personer som gick upp till Björkängen i Gullaboås. Där fikade vi och tittade på en utställning. En annan film handlar om Ida Sewes julkonsert i Bjursnäs bygdegård.
Ett tredje filmprojekt i vardande handlar om Torsås, hur det ser ut nu idag. Bengt Bertilsson har besökt de få kvarvarande mjölkbönderna i trakten, han har dokumenterat förra sommarens torka och hur den orsakade problem för bönderna, vidare har han följt skolbygget och renoveringen av kommunhuset.
– Det svåra med att göra film är att få tiden att räcka till. Själva filmandet tar inte så lång tid, men redigeringen gör det. Det är hela tiden olika avvägningar som måste göras. När jag tror att filmen är klar bränner jag den på en skiva och tittar på den i tv:n. Sedan blir det alltid en lång lista med detaljer som måste fixas, det blir uppenbart framför tv-rutan. Jag skulle kunna sitta här på skrivbordsstolen och redigera dygnet runt.
Många hör av sig till Bengt och ber honom att göra i ordning filmer som de har liggande hemma hos sig, men det hinner han inte med.

– Undantaget är en bekant här, en läkare, han hade en 2,5 timmar lång film som spelades in 1968-71. Filmen handlar om bygderna här runtomkring, människorna som levde då, många av dem är ju borta nu. Jag klippte bort ungefär en halvtimme, lade på musik, ljudeffekter och berättarröst. Det blev en levande film. Han ringde mig så snart han sett den, han var alldeles uppspelt och sa ”Gud så bra det blev!”
I höstas ägde den sista gudstjänst på Strömsbergs kapell rum, då var Bengt Bertilsson där med sin kamera. Han har redigerat och gjort om den gamla Torsåsfilmen som spelades in 1951, den innehåller också några sekvenser från 1964.
– Två gånger har vi visat den på bion Torsås, det var fullsatt vid båda tillfällena, och vi ska köra den en gång till eftersom det är så många som vill se den.

Har du någon favorit bland dina egna filmer?
– Hmm, svårt att säga. Men kanske Gullabo i vardag och helg, som är två timmar lång. Jag var runt överallt i byarna och filmade det som hände, besökte föreningarna. Filmen blev uppskattad, sex-sju föreställningar har det nog blivit.
Uppskattningen är en av drivkrafterna för Bengt Bertilsson när han dokumenterar bygden och dess invånare. Förra året belönades han med kommunens kulturpris och han har tidigare fått ta emot andra priser.

Janne Adeen

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 21 februari 2019