Elisabet vill sakta kunna sätta hjulen i rullning igen

  • elisabetIMG_5151 (kopia)

Bussarna finns i hennes blodomlopp. Kanske var det de som gjorde att Elisabet Angelin, trots pappas avrådan och en önskan om att bli polis, tog över familjeföretaget Tomas Buss.

– Bussarna blir som ens barn. 

Vi träffas i fikarummet på kontoret i öländska Löt med utsikt över garaget. Här fanns det för ett år sedan åtta bussar. Nu finns där bara två.

– De följde med i konkursen, berättar Elisabet som när pandemin slog till snabbt tog beslutet att sätta familjeföretaget i konkurs. 

– Allt bokades av och ovanpå det så hade vi beställt en ny buss som skulle levereras bara en månad senare. En buss som kostade närmare fyra miljoner och som vi skulle få betala ett 25 procentigt skadestånd för om vi inte hämtade. Det gick inte ihop så då blev det konkurs. 

Totalt fick 25 medarbetare gå och Elisabet fick själv ta ut A-kassa och börja söka sig efter ett nytt jobb.

– Så under sommarhalvåret förra året jobbade jag på fiskerestaurangen i Kårehamn. Och det blir det i år också.

Samtidigt försöker hon sakta men säkert starta upp företaget igen. Hon har kvar bussgaraget som hon nu hyr ut till andra privatpersoner och företag.

Två bussar är dessutom kvar och Silverlinjen mellan Öland och Stockholm som Elisabet driver tillsammans med Silverstrands Trafik AB är fortfarande verksam.

Samtidigt som hon arbetar för att få Tomas Buss på fötter igen så läser hon till barnskötare.

– Restaurangjobbet funkar bara på sommarhalvåret. Att jobba som barnskötare funkar året om och det finns ett skriande behov av timvikarier. 

För ambitionen är trots allt att Tomas Buss ska börja blomstra igen. 

– Jag vill fortsätta med det här, det ligger i blodomloppet liksom. Företaget och bussarna tar upp mer än halva min tankeverksamhet. De kommer efter barnen, så är det.

Och det kanske inte är så konstigt. Det var Elisabets morfar som startade verksamheten i form av skolbuss och taxiverksamhet på 50-talet. 

I slutet av 80-talet tog Elisabets föräldrar över och företaget Tomas Buss bildades döpt efter Elisabets pappa. Förutom att köra skolbuss började man erbjuda grupp- och beställningsresor. 1997 tillkom Silverlinjen.

– Allt kretsade kring företaget när jag växte upp. Bussar, resor, resenärer, det var något man alltid fick förhålla sig till. Det var som när det ringde på hemmakontoret då var man tvungen att svara ”Tomas Buss, Silverlinjen”. Kompisarna undrade ibland vad jag höll på med, haha.

Trots det, eller kanske på grund av det, så avrådde Elisabets pappa henne från att ta över företaget.

– Så jag hade planer på att utbilda mig till polis. Jag hade till och med lämnat in en ansökan när mina föräldrar, som skulle bygga en ny stor bussanläggning, undrade om jag ville vara med och hjälpa till.

Andreas Bendroth

Läs hela artikeln i KLT/NT 18 mars 2021