Doktor på älskad psalmdiktare

  • Sofiewebb

Kalmar
När pappan dog förändrades Lina Sandells tro.
Lina Sandell har skrivit några av de mest älskade psalmerna, som Tryggare kan ingen vara och Blott en dag.
I våras blev Sofie Walter, Kalmar, teologi doktor, på avhandlingen ”Det var en plågsam stund, en stund af indre smärta”, En psykobiografi över Lina Sandells sorgebearbetning mellan åren 1858-1861.
Avhandlingen tog lång tid. Sofie blev antagen till doktorandutbildningen redan 1993, men i mellantiden födde hon barn och utbildade sig till lärare. Numera undervisar hon på Linnéuniversitetet i psykologi och sexologi.
Stor teolog
Sofie hade från början tänkt att bli präst, men efter första årets teologistudier tänkte hon om. Istället blev det studier i idéhistoria innan hon hittade tillbaka till teologin, där hon särskilt intresserat sig för religionspsykologi och kvinnovetenskaplig forskning.
Hon menar att Lina Sandell är en av Sveriges största teologer, men att hennes betydelse har underskattats. Lina Sandell har skrivit över 1700 dikter, och hon är representerad med 15 psalmer i den psalmbok som nu används. Hon har också skrivit bland andra Bred dina vida vingar och Jag kan icke räkna dem alla
– Det har kommit ut en biografi över Lina Sandell vart tionde år, men det finns inget akademiskt skrivet om henne.
Sorg och tvivel
Avhandlingen fokuserar på tre år i Lina Sandells liv, de tre år när hon miste både sin pappa och sin mamma. Särskilt pappans död, han drunknade i Vättern, fick stora konsekvenser för henne, och sorgen efter honom speglas i många sammanhang.
– När hennes pappa dog hände något, och hon ansattes av oerhört mycket tvivel. Hon sörjde, fast hon tyckte att hon skulle vara glad och jubla över att pappan hade hämtats hem av Jesus. Det blev konfliktfyllt.
Sofie har funnit att före faderns död är Guds kärlek associerad med ljus, närhet, omsorger och Jesus. Under sorge- och krisbearbetningen tillskrivs Gud och Guds kärlek en hårdare vokabulär med ängslan och ångest kring straff och fördoldhet.
– Innan pappan dog hade hon föreställningen om himmelriket som något glädjefyllt där man skulle träffa Jesus, efter längtar hon fortfarande till himlen, men mer för att träffa dem som är döda.
Sofie har också tittat på Sandells anknytningsföreställningar, både i förhållande till andra människor och till Gud. Jesus som den som bär är en tydlig föreställning.
– Hon fick kritisk för sina föreställningar där hon fråntar människan handlingskraften, och istället är utlämnad åt Gud.
Sandell levde i en naturromantisk tid. Det märks i texterna, menar Sofie.
– Det finns en innerlighet och förtröstan.
Idealtillstånd
Sandell återkommer ofta till barnaskapet och barnatron som ett kristet idealtillstånd. Metaforen av barnet och fadern rymmer flera viktiga psykologiska och teologisk aspekter.
Sofie menar att Sandell och hennes texter finns i en skärningspunkt mellan sorge- och separationsreaktioner, nyevangeliska föreställningar kring bland annat död, livet efter döden och fromhet samt samhälleliga och politiska idéer om förändring, utveckling och individualisering.
Många av Sandells religiösa uttryck är paradoxala.
– Hon tror på en straffande och dold Gud men söker tröst hos Jesus och Anden, hon ser sig både som syndig och som himmelsk brud.
Sofie har forskat i Handskriftsarkivet i Lund där det finns en omfattande samling av Sandells texter, brev, dagboksanteckningar och dikter.
– Det är roligt att se hur den barnsliga runda stilen från början av 40-talet utvecklas, liksom språket och tron.

Karin Asmundsson