Bjuder in till dragspelsmässa

  • Jan Haglund spelar på ett ackordeon, ett dragspel med melodibas. Han började spela redan som 4-åring. På söndag framförs hans Mässa i dragspelsmässa i Karlslunda kyrka i Påryd, där han är präst. Foto: Karin Asmundsson
    Jan Haglund

Kyrie som vals, Gloria som polka, Laudamus som snoa och Agnus Dei som hambo – Mässa i dragspelston av Jan Haglund är en garanterat annorlunda mässa. På söndag framförs den i Karlsunda kyrka i Påryd av Kalmar dragspelsklubb och körsångare från Södermöre pastorat.
Jan Haglund är präst i Karlslunda- Mortorps församling. Präst och kompositör.
Det är svårt att sitta still när han spelar upp bitar ur mässan. Det är taktfast och med inspiration av folkmusik. Han skrev mässan för att han tyckte att det fanns ett tomrum, en dubbel brist.
– Det saknades dragspelsmusik som är avsedd för kyrkorummet, och vissa dragspelare var osäkra på vad man kan spela i en kyrka. Vilken repertoar som passar eller passar inte.
Med mässan har han anknutit den liturgiska musiken till den svenska dragspelstraditionen.
Ingen konsert
– Mässan kan framföras i sin helhet, eller så plockar man olika sånger. Det är en mässa, inte en konsert. Församlingen ska sjunga med, därför finns det inte en massa körstämmor.
Det finns inte heller några solostycken.  Däremot är det bra om en kör finns med och leder församlingens sång, menar han.
Mässan komponerades 1995.
– Den har framförts rätt många gånger i Kalmartrakten, och rätt mycket i Mellansverige. När Mässan framfördes i Ljungby kyrka för några år sedan kom det 375 personer.
I mässan har han dels gjort sånger som ersätter psalmerna, dels skrivit ny musik till de liturgiska delarna.
– Det är en genomgripande förändring, men samtidigt  vill jag ligga nära de traditionella texterna. Musiken är så annorlunda så man behöver inte förändra de liturgiska texterna så mycket.
Ung musikant
Jan började spela som fyraåring
– Jag fick ett litet leksaksdragspel i julklapp av mormorsfar och började undersöka vad det var för leksak. Jag hade äldre släktingar som visade grunderna, hur man ska trycka på tangenterna och dra i bälgen för att få fram tonerna. Jag gjorde väl framsteg ganska snabbt.
Sex år gammal gjorde han radiodebut, året efter vad det dags för TV. Han har medverkat i Sveriges Magasin och Nygammalt.
– Jag var med i många sammanhang.
Jan vann tävlingar, och gav ut två egna LP-skivor. Framtiden som musiker verkade vara utstakad. Han började på en musikfolkhögskola, där han tränade flera timmar varje dag – men drabbades av en led- och muskelsjukdom som gjorde att han var tvungen att vila från spelandet ett tag. Han fick besked om att han skulle bli återställd, men att det skulle ta tid.
– I samma veva blev jag kristen. Innan dess hade jag varit närmast ateist. Jag valde att gå en bibellinje på Sundsgårdens folkhögskola, både för att jag behövde ha något att göra och för att jag ville ta reda på mer om kristen tro. Fram till dess hade allt i mitt liv handlat om musik. Men i takt med att jag blev bättre steg de egna kraven och förväntningarna och lite av spontaniteten och glädjen försvann.
Skrivit psalmer
Så småningom började han istället studera teologi i Uppsala. Han blev prästvigd 1994 i Västerås. Efter några år i Söderköping flyttade han och hustrun Lena 2001 till Kalmartrakten, när han fått jobb i Trekanten
Idag spelar han, fast inte så ofta.
– Det händer att jag plockar fram dragspelet, men jag har inte offentliga engagemang.
Han har också gett ut psalmhäftet Under höga valv, nya psalmer i traditionell ton. Häftet innehåller 12 psalmer, där han står för både text och musik. Det är  lovsånger, där den röda tråden är en frälsningshistorisk tidslinje. Både psalmhäftet och mässan är utgivna av Gaudete förlag,
På söndag, söndagen före domsöndagen, ska han inte spela dragspel. Då ska han bara vara präst.

Karin Asmundsson