”Bilden av en hemsk händelse förstärks hela tiden”

  • _MG_9696 13.43.55

En begränsad ekonomi ledde i sommar till en begränsad utgrävning av Sandby borg. Flera fynd kunde ändå göras, fynd som man nu hoppas bidrar till att ytterligare knyta ihop säcken om de hemskheter som har utspelat sig på platsen. Men även ge kunskap om vardagslivet år 500 efter Kristus.

Södra Sandby. Klockan närmar sig tjugo i tio på måndagsförmiddagen. Fyra bilar i rad svänger av från ”huvudvägen” på Ölands östra sida. Alla kör de sakta på grusvägen som leder ner till vattnet, och slutdestinationen Sandby borg. Där väntar ännu en öppen visning för allmänheten, denna sista utgrävningsdag. Ute i vattnet kör en båt längs med kusten och fyra personer går runt i vattnet. Ingrid Åman är en av de ideella krafterna på plats.
– Jag finns till hands om de behöver hjälp att bära redskap eller hämta saker, säger hon och pekar mot gänget i vattnet.
Ingrid Åman är från Växjö och hjälper till via Kronobergs arkeologiska förening.
– Vi hjälper bland annat till att sålla jorden under grävningen. Det är ett spännande jobb, man vet aldrig vad som dyker upp i sållet. Benbitar, skallben eller guld?

Historien om Sandby borg fascinerar henne.
– Innan fynden 2010 kände jag inte till något om platsen. Nu vill jag veta allt. Och historien ändrar sig hela tiden utifrån fynd som görs. Det byggs på, ändras och formas efter hand.
Vi kommer in att prata om framtiden.
– Jag vill absolut hit igen, säger Ingrid Åman.
Hon tillägger snabbt att det i alla fall är vad hon hoppas på.
– Vi har sex platser under utgrävningarna, men är ett 70-tal aktiva i föreningen. Det är ett stort intresse för att åka hit bland våra medlemmar.

Att intresset är stort, numera världen över, märktes inte minst när klockan passerar tio. Helena Victor, projektledaren för Sandby borg och Jens Lindström,  marinarkeolog, samlar ihop ett stort gäng för visning. Historien går tillbaka till strax före 500 efter Kristus. En tid då ölänningar hade goda kontakter med Romar-
riket. Vilket bekräftas av många myntfynd som under årens lopp, inte bara sista årtiondet, gjorts i nära bebyggelse till Sandby. Mynten kan vara en anledning till de hemskheter som utspelade sig i borgen.
– Guld drar alltid åt sig intresse, menar Helena Victor och tillägger.
– När man 2010 upptäckte plundringsgropar slog länsstyrelsen larm och skickade ut arkeologiska proffs som sökte av med metalldetektorer.
Ganska omgående fann man flera smyckesgömmor.
– Bland annat ett halvt och fem hela, fina reliefspännen. Det var en statussymbol på den här tiden och normalt sett borde det bara ha funnits ett spänne. Det fick oss med ens att börja fundera på vad är det här?

Dessutom fann man spår efter obrända människor.
– 500 efter Kristus brände och begravde man alla, till och med sina fiender. Men inte här. Vi förstod direkt att något hemskt hade hänt på platsen.
En hel del frågor har sedan 2010 fått svar. Den bild som målas upp är allt annat än vacker.
– Det är en förskräcklig historia med guld, våld och ond, bråd död, säger Helena Victor.
Hon pratar om en snabb massaker, följt av ett fruset ögonblick.
– Hur länge platsen stått orörd är oklart, men det var väldigt länge efter massakern.

Sedan utgrävningarna tog fart på riktigt, år 2011, har man i stort sett klivit tillbaka till år 500 efter Kristus. Skelettfynd visar att invånarna än idag ligger kvar på samma ställe som för 1500 år sedan, när de mördades. Djur som hundar, får, grisar och hästar har lämnats kvar och svultit ihjäl. Värst av allt är de många barnskelett man hittat.
– Det är till och med spädbarn, den minsta tror vi bara var 1,5 till tre månader. Det är jobbigt att hitta så mycket barn, säger projektledaren och ser sorgsen ut när hon fortsätter.
– På flera skelett har man sett hur personerna har huggits ihjäl bakifrån, eller från sidan. Med barnen är det svårt att säga något eftersom barnben bevaras sämre. De är ofta spröda och nedbrutna och därför går det inte alltid att se skador. Vi vet inte om barnen har dödats eller kanske lämnats ensamma kvar. Frågan är vilken bild som är mest jobbig, jag vet inte…

Uppskattningsvis bodde 200-250 personer i borgen. Men de verkar endast ha bott där under några månader.
– Förmodligen var det orostider som gjorde att folk i närliggande byar flyttade in i borgen. Vid den här tiden tog guldåldern slut och Romarriket föll. Ölands goda kontakter föll och man fick inte längre tillgång till guld och värdesaker.
Varje utgrävning bidrar med nya pusselbitar. Samtidigt som säcken håller på att knytas ihop, pratar Helena Victor om en annan, tom säck. En som hade behövt vara full med pengar.
– I år hade vi inte finansiering för en stor utgrävning så vi fick göra en mindre.

Årets aktuella område på 35 kvadratmeter utgjorde delar av gatan som ledde in i borgen via sjöporten. Bland fynden kan nämnas agraffer i brons, nutidens manschettknappar. Under ett hus som man troligtvis försökt bränna ner tror man sig ha funnit en brödbit. Sädeskorn har också grävts fram liksom skelettdelar från både människor och djur. Allt ska nu skickas på analys.

Lina Watanen

Läs hela reportaget i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 5 juli 2018