Berättare som sätter guldkant på Öland

  • thorsten

Ölandsskildraren Thorsten Jansson drog fullt hus när han häromkvällen gästade Mörbylånga hembygdsgård. Thorsten är ständigt i rörelse och under 40 års strövande på Stora Alvaret har han samlat på sig massor av kunskaper. Rubriken på föreläsningen var I Cronstrands fotspår.

Mörbylånga. Den egendomligt placerade spikraka stenmuren på Stora Alvaret, belägen ungefär två kilometer söder om parkeringsplatsen vid Möckelmossen, förundrade länge Thorsten Jansson.
Journalister är nyfikna och söker svar, således började han göra efterforskningar.
– Sedan blev jag uppringd av en person som brukar vandra på alvaret och som också funderade över muren. I Stenåsa sockenbok från 2004 finns uppgiften att muren var uppmurad på 1920-talet och hade använts för utbildning av kartografer.

På våren 2014 fann Thorsten i murens närhet ett stenblock som har ett ”T” inhugget med mejsel. Det visade sig vara en lantmäterisymbol, platsen för en så kallad triangulering – en metod som innebar att man via vinklarna i trianglar kunde mäta ytor och därigenom skapa skalenliga kartor. Han fann även gropar vilka går i en rak linje från muren både norrut och söderut. Några meter öster om muren ligger rester av en äldre omkullfallen stenmur.
Det visade sig att muren var en del av den baslinje som professorn Simon Anders Cronstrand använde när han 1839-40 mätte upp Öland inför tryckningen av en korrekt generalstabskarta över Sverige. På tidigare kartor hade Öland formen av en böjd banan och avståndet till Blekinge stämde inte. Cronstrand hade rötterna i Kalmar, han föddes 1784 på Törneby gård och blev en framstående vetenskapsman. I 25 år ägnade han sig i huvudsak åt trianguleringsarbeten, uppmätningar av landskapet.

Öland rymmer en del gåtor, allting kan inte förklaras. En av Thorsten Janssons böcker heter just Öländska gåtor och där berättar han om muren på alvaret. Han tar också upp Ismantorps borg, en stad av sten, skapad för 1700 år sedan. Undangömd i Mittlandsskogen ruvar den ännu på hemligheter. Vilka var det som byggde borgen, och varför? En inte alltför djärv gissning är att det var folk från byar runt omkring. En annan fråga som förbryllar är varför borgen har nio portar. Arkeologen Mårten Stenberger utnämnde på 1930-talet den till en av Ölands och Sveriges märkligaste arkeologiska sevärdheter.

På senare år har Anders Andrén, professor i arkeologi, undersökt Ismantorps borg. Han fann en pilspets och en lansspets och kom till slutsatsen att borgen under en period varit en militär garnison. Thorsten Jansson menar att det ännu i dag finns något särskilt som omger Ismantorps borg, något som är svårt att sätta ord på och är osynligt för de flesta.

Janne Adeen

Läs hela porträttet i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 17 oktober 2019