Bästa receptet för framgång handlar om teamwork

  • apotek_MG_1555 (kopia)

”Hemliga” telefonnummer, medicintillverkning och handskrivna recept på latin. Mycket har hänt under apotekets historia, och verksamhetens konstellationer har sett olika ut. Under snart 43 år i branschen har Michael Nilsson, nuvarande apotekschef i Torsås, varit med och skriver sin egen historia.

Klockan är slagen en minut i nio. Snart öppnar Kronans Apotek Torsås. 

– Bäst är om vi ses direkt på morgonen. Då brukar det vara lite lugnare, förklarade apotekschefen Michael Nilsson när vi några dagar tidigare bokade in reportaget.

Just i dessa sjuka tider har apotekspersonalen inte direkt haft färre kunder, tvärtom. Mest att göra är det under den klassiska lunchrusningen, därav anledningen till vårt morgontidiga besök. Låset till dörren klickar plötsligt till, en i personalen, Margareta Olsson, öppnar dörren och sätter ut en skylt. Sedan leder hon oss genom lokalen, in till Michael Nilssons kontor. Vi bestämmer oss för att slå oss ner i fikarummet där det är bättre om utrymme.

– Vänta lite, jag ska bara ringa upp Agneta, säger Michael.

Han tar fram telefonen, flipprar några gånger, sätter på högtalaren, signaler går fram och en glad röst svarar med ett ”hej”.

– Hej, nu har jag Kalmar Läns Tidning här. De vill veta mer om apotekets historia, säger Michael.

Ja, anledningen till vårt besök är att prata apotek och historia, och då i Torsås kommun. Även om samtalet så småningom av naturliga skäl kommer att handla en del om nuvarande chef, Michael, och hans karriär inom branschen. Vad gäller hans tid i Torsås är Agneta Johansson i allra högsta grad inblandad i starten. 

– Jag fick ju vikariera för dig när du var mammaledig, skrattar Michael över högtalaren.

Det var runt skiftet 1970/1980 och en tid då man hittade apoteket i Söderåkra. 

– Det gamla apoteket, som vi säger, förklarar Agneta. 

Det låg intill gamla E22 som då gick genom Söderåkra, snett mitt emot kyrkan och skolan. Hit flyttade man 1971, efter att i drygt 100 år tidigare huserat i grannlokalen.

– Jag blev anställd i Söderåkra 1972, som elev. Sedan gick jag hela vägen och studerade till tekniker på farmaceutprogrammet i Växjö, säger Agneta och tillägger.

– När jag började var vi elva stycken som jobbade. Jag trivdes, vi verkade och gjorde det bra för bygden. 

Att göra det bra för andra människor och bygden är något som personalen än idag strävar efter, även om skaran är något nedbantad sedan Agnetas tid. Vi säger hej då till Agneta, kopplar bort samtalet och kommer mer in på Michaels historia. Det var en apotekare på hemorten Kallinge i Blekinge som inspirerade honom att gå i dennes fotspår.

– Jag stack till Uppsala och efter tre intensiva år med studier tog jag den 1 april 1978 examen från farmaceutprogrammet.

Efter examen försörjde han sig som lärarvikarie i Karlskrona kommun. Ni kanske kan gissa vilka ämnen han fick undervisa i.

– Biologi, sexualundervisning, kemi och matematik, skrattar Michael. 

Lina Watanen

Läs hela artikeln i KLT/NT 14 januari 2021