Barnbarn inspirerade Anette att virka med fantasi

  • webbanette2
  • webbanette3
  • webbanette4
  • webbanette5
  • webbannette

Det började med några saker till äldsta barnbarnet.
– Jag lade upp en bild på Facebook så svärdotter skulle se vad jag gjorde. Men det kom kommentarer från andra…
Nu har Anette Drevfors fullt upp med beställningar på sina virkade godsaker.
Barnbarnen är definitivt de skyldiga till att farmor numera, enligt egen utsago, är virkberoende. Egentligen hade hon slutat med handarbete när de egna barnen växte upp.
– Jag hade nog inte tagit i en virknål på 15 år. Någon lust att göra dukar och sådant hade jag inte heller.
Men när första barnbarnet kom, väcktes lusten till liv att göra saker till det. Men det skulle vara egna saker efter egna idéer. Dessutom var det bara virkning som gällde nu. Någon lust att sticka eller brodera eller liknande, har hon inte. Det är virkningen som väcker hennes kreativa lust.
– Ofta har jag inget mönster. Jag ser saker på bilder och sedan gör jag dem efter eget huvud.
Det har resulterat i ett mycket varierat utbud av produkter. Från skallror till godisbitar och stekta ägg och baconskivor med körsbärstomater – allt utfört i garn.
– Det blir lite problem ibland, eftersom jag är dålig på att skriva ner min mönster. Så jag försöker alltid att behålla minst en sak av allt jag virkar för att kunna se hur jag har gjort.
Finns efterfrågan
För det finns efterfrågan på Anettes saker. Förutom det hon ger bort, säljer hon saker via sin blogg. Dessutom har hon ett avtal med en av stadens leksaksbutiker som numera säljer en del av hennes sortiment.
– Det är väldigt roligt. Jag hoppar dessutom in och jobbar där ibland. Ännu så länge är virkningen bara en hobbyverksamhet, men jag skulle gärna vilja att det blev något jag kunde jobba med på halvtid eller kvartstid. Något heltidsarbete kan det aldrig bli, men det vore roligt att delvis kunna leva på det.
Krav från Pixie
Treåriga barnbarnet Pixie är uppvuxen med farmors saker och är stolt ägarinna av minst ett exemplar av nästan allt som Anette virkat. Men hon är också sträng och fordrande när det gäller att farmor ska komma med nya saker.
– Du och jag kan leka, farfar, så kan farmor virka, kan hon säga.
Men då har Pixie också saker som inte ser varje dag. Som vid lucia då hon på dagis kunde stoltsera med sin virkade luciakronan kompletterad med ett virkat ljus.
För barn
Det faktum att sakerna alltid varit avsedda för barnbarnen (förutom Pixie finns Zoe, sju månader och ett till är på väg) har gjort att Anette är väldigt noga med vad hon använder för material.
– Det ska hålla för att stoppas i munnen, gnagas på och suttas på utan att det luddar. Dessutom har jag testat allt så att det går att tvätta i 60 grader och centrifugera.
När hon gör några extra tillägg med pärlor och liknande är hon också extranoga.
– Jag rekommenderar att man inte ger barn under tre år sådana saker. Men jag ser ändå till att de lösa delarna sitter fast ordentligt. Som på chokladbollar som jag virkar. De påsydda pärlorna har jag sytt fast med tredubbel tråd. Att göra själva bollen är ingen konst, den gör jag på några minuter. Men att sy fast pärlorna har tagit tolv timmar.
Svårt att ta betalt
Till det svåraste är att sätta priser på produkterna, erkänner Anette.
– Jag har aldrig tänkt på det som något märkvärdigt eller något som andra än mina närmaste skulle värdera. Men det är hantverk och tar tid. Ibland märker man att folk inte fattar det, de tror att det är samma sak som om det var gjort i maskin. Den vanligaste anmärkningen som jag får höra om mina priser är dock att jag tar för lite betalt. De som vet lite om handarbete inser att det ligger mycket arbeta bakom.
Allt kan virkas
Anette Drevfors hoppas att fler ska bli intresserade av det hon gör, även om hon redan har mycket arbete. På sin blogg visar hon sitt sortiment, men inte för ett ögonblick funderar hon på att begränsa sig till det hon redan gör.
– Allt som behövs är att jag får en idé eller att någon kommer med ett förslag. För egentligen kan man virka vad som helst.

Joakim Carlsson