Anneli Sculac ser ljust på tillvaron

  • anneli

Jag är på väg till byn Mjödahult utanför Broakulla, för att träffa allkonstnären och ljusstöperskan Anneli Sculac. Vägen är trång och helt igensnöad och när jag möter en skolbuss, är det bara att backa den långa sträckan ut till huvudvägen. Mötet med Anneli en stund senare blir mycket givande, men då vet jag inte att vägen tillbaka mot Nybro ska bli mycket värre än ditresan.

Broakulla . Inne i det ombonade köket plockar Anneli fram den ena vackra ljuskronan efter den andra. Snart är det stora köksbordet fyllt med ljuskonst som hon stöpt själv. Så pass mycket att knappt kaffekopparna får plats. Men vi fikar och Anneli börjar berätta om sitt stora intresse för ljusstöpning.
– Egentligen är jag kock och jobbar i köket på Bjursnässkolan i Emmaboda, där jag är född och uppvuxen. Min pappa var från Kroatien, därav mitt annorlunda efternamn.  När en kusin till mig skulle gifta sig, ville min syster och jag göra ljuskronor att dekorera borden med, så vi började stöpa lite ljus. Vi åkte på ljusstöparkurs till Skåne och till Gränsö slott i Västervik och sedan dess har det bara blivit mer och mer, berättar Anneli, som har en liten dröm om att starta kurser för andra som vill lära sig.

– Det skulle vara så roligt att ta hit folk så de själva finge prova på att göra sina egna ljus, säger hon.
Och plats finns. Gården som Anneli bor på tillsammans med sin sambo och yngsta dotter är från 1800-talet och helt renoverad och ombyggd, med garage och verkstad och en stor lada, där deras tre egna hästar och en inhyrd håller till.
Anneli är full av energi och ena stunden häller hon upp mer kaffe och den andra är hon i färd med att smälta ljus på en plåt som hon ställer över gasspisens ena låga. Hon demonstrerar hur man jämnar till en ljuskrona så den kan stå för sig själv. Allt ljus som stöps hänger ju upp och ner i trådar på olika plattor och ställningar. Var och en anpassad efter just de ljus som ska stöpas. Och de här ljusen är verkligen speciella. Änglar, hjärtan, kronor, grenljus och enstaka ljus som är virade eller i någon annorlunda form.
När man lyssnat på Anneli förstår man snabbt att det här är en kvinna som gått genom livet med en bulldozers kraft. Eller vad sägs om att ha uppfostrat fem barn, tagit hand om stallet och hästarna, samtidigt som hon jobbat på restaurang, eller i skolköket och samtidigt under alla år kört ut morgontidningar också! Därutöver har hon hunnit ta jägarexamen och lärt sig stöpa ljus och så älskar hon att vara med sina fem barnbarn!

– Man hinner det man ska och vill. Den jobbigaste tiden för mig, var när jag som ung insjuknade i svår psoriasis. Den var under många år ett riktigt gissel, men nu är jag helt symptomfri, vilket jag gläder mig något oerhört av.
Jag tar lite bilder på ljusen, som faktiskt är riktiga konstverk och Anneli berättar att hon gärna åker runt på marknader och säljer dem. Stearinet är av hög kvalitet och helt droppfritt och brinntiden på ett normalstort ljus är runt nio timmar.
– Det här är så roligt att hålla på med, både ensam och i gäng. Ett sätt att koppla av helt enkelt. Något annat jag skulle vilja lära mig är självhushållning och att odla mina egna grönsaker. Men det kanske kommer. Tänk att kunna livnära sig på det man odlat själv, säger hon och ögonen lyser vid tanken.

Ann-Heléne Thörning

Läs hela porträttet i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning den 7 februari 2019