Självhushållare som gillar mångfald

  • webbmonika5
  • webbmonika4

  • webbmonika2

  • webb-Monika

  • webbmonika3

Monika Hulthe odlar 56 olika sorters tomater och minst åtta olika sorters gurkor. Hon säljer plantor till den som vill odla själ.

– Jag vill inspirera till att odla egen mat. Det är både nyttigt och roligt! 

En del tomater är bra att äta direkt, andra passar att konservera eller torka. En del är stora, andra är små.

– De har olika smaker, olika former, olika färger, olika strukturer. Jag är besatt av mångfalden. Det blir så vackert med olika färger och strukturer. Man äter lika mycket med ögat som med munnen.

På gården ett par kilometer utanför Stenbäck finns höns, getter och får och omfattande odlingar. Monika Hulthe och hennes fru Lena är i stort sett självförsörjande.

– Vi klarar inte hela året, det är svårt i januari, februari, mars. Det tar tid att bli självhushållare, att räkna ut hur mycket som går åt under ett år, hur många burkar tomatpuré, hur mycket potatis? Och det tar tid att förädla så att det håller ett helt år.

De färska tomaterna räcker fram till jul. Sedan blir det torkade och konserverade.

– Vi har en torkapparat, och så konserverar jag på gammalt sätt. Det är en fantastisk rikedom när man tittar i matkällaren och ser att den är full med mat.

Monika är intresserad av mat. Av god mat.

– Det är verkligen en otrolig skillnad att odla maten själv. Som gurka. Den man köper smakar blött. Den man odlar själv är söt och krispig.

Hon är kritisk mot att allt, också matlagning ska gå så fort.

– Helst ska man inte lägga tid på att laga maten – men vad ska man då lägga tid på? Mat är en fantastisk upplevelse för alla sinnen! Folk renoverar sina kök, men använder dem inte för att laga mat. Mat är också gemenskap, att man äter tillsammans. Mat skapar gemenskap, trygghet och njutning.

Monika gillar det långsamma.

– Saker får ta tid. Man ska njuta när man arbetar.

I landen sticker sparrisen upp. Den är mjäll och god att äta rå. Stora delar av trädgården har förvandlats till trädgårdsland.

– Här växer mat, god mat.

Getterna ger mjölk, som också kan användas till ost, ostkaka, smör och yoghurt, och så kan man dricka den, förstås. Monika hämtar getmjölk till kaffet. Den smakar precis som vanlig mjölk. Hjorden består av tre getter, en bock och två killingar. Fåren ger både kött och ull.

– Vi slaktar själva.

Monika startade företaget ekoplantan (med litet e!)  för några år sedan. Hon har en del stamkunder och så säljer hon på marknader. Hon har öppet i plantskolan två dagar i veckan. I plantskolan säljs bara ätbara saker, grönsaker och kryddor.

– Jag har det mesta man behöver av förodlade saker i sin trädgård.

Det finns två växthus på tomten. Det ena fungerar som vardagsrum, det är inrett med bord och soffa och i taket hänger ett vindspel. Chilin och vinstocken har redan börjat få frukter, och tomaterna är frodiga. Det andra är försäljningsväxthuset. Där är det tätt mellan krukorna.

Monika och Lena flyttade till Torsås för tio år sedan. Monika var marknadsförare och projektledare på Skånetrafiken, och blev utbränd och ville gör något annat. Att det blev Torsås är mest en slump.

– Vi gillade Småland och så ville vi ha ett hus i ett pris som gjorde att vi inte bara skulle behöva jobba för att dra ihop pengar till amorteringarna. Bilden på nätet var fruktansvärt ful men när vi tittade på huset kände vi oss hemma, och vi har inte ångrat oss en sekund. Här finns frihet, här kan vi vara kreativa, man kan hitta på vad man har lust med.

Både Monika och hennes syster driver företag som heter ”ekoplantan”, Monika på ostkusten, systern på västkusten. Man skulle kunna tro att de är bondbarn, men så är det inte.

– Vi flyttade runt lite, men när vi flyttat till en villa i Taberg började mamma odla, hon täckodlade redan då, i mitten av 70-talet. Mormor och morfar är stora inspiratörer, de hade en fantastisk trädgård. De har nog satt sin prägel på mig, fast jag inte insåg det då.

På 80-talet gick Monika en trädgårdskurs på Capellagården

– Annars är jag självlärd. Jag har odlat i hela mitt liv, jag skulle inte kunna leva utan att odla. Jag måste känna jord

Monika är projektledare, ungefär på en tredjedels tjänst, för Bygdens Marknad, som är en sammanslutning av lokala producenter i Torsåstrakten.

– Det projektet är snart slut, men föreningen ska leva vidare. Jag hoppas att de här två projektåren har gjort att vi blivit synliga och starka, och att det är tydligt vad vi står för, det hantverksmässiga, småskaliga och lokalt producerade.

Ekoplantans webbadress är http://www.ekoplantan.se/blogg. Bygdens marknad finns på http://www.bygdensmarknad.se/

Karin Asmundsson